Från och med den 1 januari 2025 skärps kraven på rening av utsläpp från värmeanläggningar. Solör Bioenergi har redan vidtagit åtgärder för att minska utsläppen av partiklar, som redan är på en låg nivå. Fram till 2030 planerar företaget att investera cirka 200 miljoner kronor för att anpassa sina anläggningar till de nya lagkraven.
Solör Bioenergy Group är verksam inom förnybar energi baserad på trädbränslen och betjänar 900 000 användare dagligen. Företaget har verksamhet på omkring 300 platser i Sverige och Norge, där man producerar och distribuerar fjärrvärme, ånga och el till olika typer av användare. Verksamheten inkluderar även energiåtervinning av impregnerat trä och produktion av biobränsle samt drift och underhåll av VA-anläggningar. Genom att använda skogens resurser arbetar Solör för att minska koldioxidutsläppen och främja ett mer hållbart samhälle.
Solör driver nästan 300 biobaserade värmeanläggningar, från mindre pannor för industrier till större fjärrvärmeverk. Vid förbränning av trädbränslen som flis och pellets bildas rökgaser som kan innehålla föroreningar beroende på bränslets sammansättning.
MCP-direktivet, som infördes 2018, reglerar utsläppsnivåer från värmeanläggningar. Från 1 januari 2025 kommer de nya, strängare nivåerna att gälla för pannor installerade före 2018 med en effekt på 5 megawatt eller mer. För nyare pannor har de skärpta nivåerna redan uppnåtts vid installationen, vilket innebär att tekniken för effektiv rening redan används på flera av Solörs anläggningar.
Under hösten installeras stoftfilter på fyra anläggningar i Edsbyn, Kalix, Herrljunga och Vännäs för att ytterligare minska utsläppen. Stoftfilterinstallationerna är en investering för att uppfylla de kommande lagkraven.
De största pannorna har prioriterats för installation av filter, och arbetet fortsätter med fler anläggningar. Från och med 1 januari 2030 skärps kraven ytterligare, då även mindre pannor (över 1 megawatt) kommer att omfattas av de nya nivåerna.
Företaget planerar att genomföra fler installationer de kommande fem åren, med cirka 60 anläggningar i Sverige som ska uppgraderas innan 2030. Detta är en långsiktig process som kräver noggrant förarbete och stora investeringar.