Den finländska regeringen vill underlätta byggandet av ny kärnkraft, men Samlingspartiets regeringspartner är tveksamma till nya stödformer. Regeringen vill skapa förutsättningar för ny kärnkraft i landet. Samlingspartiets miljö- och klimatminister Kai Mykkänen har föreslagit ett prissystem som skulle säkerställa ett minimipris på el från kärnkraftverk, men regeringspartnerna förhåller sig avvaktande.
I det så kallade prisbandet skulle elproducenten få en lägstanivå för kärnkraftsel, även om marknadspriset sjönk till noll eller under noll. Mykkänen har även föreslagit att staten ska erbjuda lånegarantier och räntebidrag för nya reaktorprojekt, men inte heller dessa förslag har vunnit större gillande bland regeringspartnerna.
Skepsis från regeringspartner
Sannfinländarna vill visserligen se mer kärnkraft, men är tveksamma till prisbandet.
– Elkonsumenterna ska inte få en ökad kostnad, säger trafik- och kommunikationsminister Lulu Ranne.
Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, ser problem med nya stödsystem.
– Den relativt låga elpriset i Finland har hittills varit en följd av att marknaden har fungerat på marknadsmässiga villkor.
Kristdemokraternas ordförande, jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, vill se noggranna beräkningar innan hon tar ställning.
– Man bör vara försiktig med stödmekanismer så att det inte skapas en automatisk process.
Om marknadspriset skulle överstiga prisbandets övre gräns, skulle kärnkraftsproducenten vara skyldig att kompensera elkunderna. Ett liknande system har diskuterats även i Sverige.
Risker och förseningar
Mykkänen har även föreslagit att staten ska ge byggtidsgarantier för nya reaktorer. Ranne betonar dock att Finland måste vara försiktigt med statliga stöd.
– Vi talar om investeringar på flera miljarder om vi ska bygga storskalig kärnkraft, säger hon.
Adlercreutz ser att det finns en bred enighet om kärnkraftens roll i Finlands energimix, men vill samtidigt lyfta fram alternativa åtgärder.
– Vi måste också diskutera exempelvis efterfrågeflexibilitet, lagringslösningar och pumpkraftverk.
Essayah efterlyser ett långsiktigt perspektiv.
– Erfarenheten visar att tidtabeller för kärnkraftsprojekt tenderar att fördröjas. Ett stödsystem måste vara väl motiverat och målmedvetet.
Ska parlamentet ha sista ordet?
Regeringsprogrammet säger att alla nya kärnkraftsprojekt som uppfyller kriterierna ska godkännas. Mykkänen vill dock snabba upp tillståndsprövningen genom att låta statsrådet fatta beslut i stället för riksdagen.
– Regeringen vill minska byråkratin. Om riskerna är under kontroll och vi har all information, bör statsrådet ha möjlighet att driva projekten vidare, säger Ranne.
Adlercreutz är mer tveksam.
– Vi måste först analysera hur mycket det nuvarande systemet faktiskt har försenat tillståndsprocesserna.
Essayah anser att nuvarande ordning bör behållas.
– Jag ser inget problem i att riksdagen fattar beslut. Det ger en parlamentarisk förankring och har inte förlängt processerna.
Debatten om kärnkraftens framtid i Finland fortsätter, men regeringspartnernas tveksamhet tyder på att nya stödformer inte är på väg att införas i närtid.
Källa: Yle Uutiset