Sveriges nyindustrialisering har försenats på grund av en osäker global situation, men från 2026 väntas industrins gröna satsningar leda till en ökad efterfrågan på el. Det framgår av Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos, som sträcker sig till 2028.
Enligt prognosen ökar både elproduktion och elanvändning under de kommande åren, men i en långsammare takt än tidigare uppskattningar. Elanvändningen beräknas stiga med 15 procent, från cirka 132 TWh år 2023 till 148 TWh år 2028. Den största ökningen sker mellan 2026 och 2028, särskilt inom industrin där omställningsprojekt börjar realiseras. Även transportsektorns elektrifiering fortsätter i stabil takt, och produktionen av vätgas förväntas ta fart i större skala från 2026.
– Industrins omställning är tydlig, men den ekonomiska osäkerheten och en svag konjunktur har försvårat investeringar och sänkt tempot. Samtidigt kan ett ökat fokus på EU:s konkurrenskraft bidra till att skynda på utvecklingen, säger Martin Johansson, enhetschef för prognoser och scenarier på Energimyndigheten.
Vindkraftsproduktion ökar med 40 procent
Den totala elproduktionen väntas öka med 15 procent under prognosperioden, från 163 TWh till 187 TWh. Denna ökning drivs främst av fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft, men också av fler solkraftsanläggningar och högre produktion från befintlig kärnkraft. Vindkraftens produktion ökar med nära 40 procent och beräknas uppgå till 47 TWh år 2028. Solkraften väntas tredubblas till 6 TWh.
Nettoexporten av el, som 2023 låg på knappt 29 TWh, förväntas öka med 24 procent och uppgå till 39 TWh i slutet av prognosperioden.
