Europas omställning till en krigsekonomi leder till att miljarder euro styrs bort från bistånd som var avsett för att hantera klimatkrisens konsekvenser. Minskade satsningar på skydd mot översvämningar, torka och stormar i fattigare länder kan få allvarliga följder – högre inflation, ökad migration och ett försvagat europeiskt inflytande i världen.
– Vi är ömsesidigt beroende av dessa länder, säger Gareth Redmond-King, chef för det internationella programmet vid Energy and Climate Intelligence Unit, en ideell organisation.
Storbritannien och Tyskland skär ned kraftigt
I Storbritannien har premiärminister Keir Starmer aviserat nedskärningar i biståndet på sex miljarder pund för att frigöra medel till försvaret. Tyskland planerar att minska sitt utvecklingsbistånd med nästan en miljard dollar, medan Nederländerna har aviserat nedskärningar på 2,4 miljarder euro. Liknande beslut fattas i andra europeiska länder, däribland Finland, Sverige och Schweiz.
Redmond-King varnar för att dessa neddragningar kommer att få konsekvenser för exporten av mjuka råvaror till Europa. Mindre skydd mot klimatrelaterade katastrofer kan leda till högre priser på produkter som kaffe, kakao och bananer. Han påpekar också att minskade investeringar idag kan innebära betydligt högre kostnader i framtiden.
Matpriser och migration påverkas
Storbritannien importerar två femtedelar av sin mat från utlandet, och hälften av dessa varor kommer från områden som redan nu drabbas av värmeböljor, översvämningar och andra effekter av klimatförändringarna. Minskade biståndsinsatser kan förvärra situationen och leda till större migrationstryck på Europa.
Samtidigt riskerar västvärldens reträtt från utvecklingsbistånd att skapa ett maktvakuum i strategiskt viktiga regioner. Redmond-King varnar för att länder som Ryssland kan utnyttja detta tomrum.
– Världen har förändrats mycket de senaste månaderna, och det råder ingen tvekan om att vi måste öka försvarsbudgeten. Men genom att skära ned på klimatbiståndet riskerar vi att underminera stabiliteten i dessa länder och ge andra aktörer chansen att ta över, säger han.
Löften från klimatmöte hotas
Europas tillbakadragande från klimatbistånd förstärker den negativa effekten av de nedskärningar som tidigare genomfördes av USA under president Donald Trump. Under hans mandatperiod frystes stora delar av landets bistånd och nedmonteringen av USA:s biståndsmyndighet påböjades. År 2023 hanterade myndigheten ändå fortfarande 43 miljarder dollar i utlandsbistånd.
Nedskärningarna i utvecklingsbudgeten sker bara tre månader efter att klimatmötet COP29 i Baku resulterade i ett avtal där rika länder lovade att tillhandahålla 300 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till fattigare nationer. Nu ser det löftet ut att vara i fara.
– Det blir mycket svårare att leva upp till de åtaganden vi gjorde i Baku, säger Redmond-King.
Försvarsaktier stiger medan klimatinvesteringar tappar
Samtidigt vänder investerare ryggen åt aktier som är kopplade till klimatsatsningar. S&P Global Clean Energy Index har tappat cirka 40 procent av sitt värde sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Samtidigt har S&P Global 1200 Aerospace & Defense Index ökat med 64 procent under samma period.
Källa: The Japan Times
