Analys: Sveriges väg mot ny kärnkraft – redo för driftsättning 2035

Westinghouse minireaktor modell, avsedd för Finland i samarbete med Fortum. Bild: Westinghouse
Westinghouse minireaktor modell, avsedd för Finland i samarbete med Fortum. Bild: Westinghouse

Detta är en analys och en sammanfattning av en debattartikel i Dagens Industri (20250401) med titeln "Sverige har goda förutsättningar för ny kärnkraft" av Elias Gedeon, Aziz Dag, Young Choi och Kyeongsoo Kim.

Utbyggnaden av svensk kärnkraft står inför en ny och avgörande fas. Vattenfalls vd Anna Borg har nyligen bekräftat att arbetet med nyetablering pågår i snabb takt och att en plats redan valts ut. Regeringen har också meddelat att man går vidare med förslaget om finansiering av nya reaktorer.

Nu följer det som kan beskrivas som genomförandefasen – ett skede som väcker nya frågor. Hur bygger man enligt plan och budget? Vilka resurser krävs i form av personal, teknik och leverantörskedjor?

Teknik som klarar både tidplan och kostnadsramar

För att lyckas krävs teknik som är beprövad och möjlig att införa utan större förseningar eller oväntade kostnader. Reaktorerna måste vara testade, utvecklade och förbättrade så att de kan implementeras effektivt.

Westinghouse AP1000-reaktorer är ett exempel på en teknik som har dessa egenskaper. Den modulära designen kräver färre komponenter än tidigare generationer, vilket leder till enklare konstruktion, kortare byggtid och minskade kostnader – utan att kompromissa med driftsäkerheten. Detta har redan bekräftats av anläggningar i både USA och Kina.

Kontroll över bränsleförsörjningen

Teknikvalet måste också inkludera säkrad tillgång på kärnbränsle. Här har Sverige en fördel genom Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås. Denna inhemska resurs ger möjlighet att kontrollera bränsleförsörjningen och hantera leveransrisker, både på kort och lång sikt.

Genomförandekapacitet kräver rätt partner
Att bygga ny kärnkraft är ett av de största infrastrukturprojekten i modern svensk historia. Det krävs tusentals arbetstillfällen, bred kompetens och en aktör som kan leda projektet hela vägen från ritbord till driftklar anläggning.

Hyundai Engineering & Construction (HDEC), med bas i Sydkorea och över 300 000 anställda inom Hyundai-koncernen, har byggt 24 stora kärnkraftverk globalt. Bolaget har därigenom utvecklat erfarenhet av både tekniskt genomförande och projektledning i stor skala.

Med en erfaren konstruktör som HDEC skapas dessutom goda möjligheter för svenska företag att delta i projektet – inom allt från materialleveranser till underentreprenader.

Ett samarbete som förenar teknik och byggkraft

Förutom att ha rätt teknologi och byggkapacitet krävs ett nära samarbete mellan konstruktör och teknikutvecklare. Westinghouse och HDEC har samarbetat sedan 1971. Sedan 2022 har detta samarbete fördjupats ytterligare i syfte att möjliggöra användning av AP1000-teknik i bland annat Sverige, Finland och Slovenien. I Bulgarien har man redan tecknat avtal för att bygga två reaktorer.

Det långvariga samarbetet ger en stabil grund för att förena teknikutveckling med genomförandeförmåga – något som är avgörande för att lyckas med utbyggnaden i Sverige.

Slutsats: Sverige har goda förutsättningar

Det finns mycket kvar att specificera när det gäller detaljer som logistik, entreprenörer och material. Men förutsättningarna är goda. Med rätt teknik, rätt partner och ett starkt inhemskt engagemang kan Sverige nå målet – att ha ny kärnkraft i drift till 2035.

– Sverige har goda förutsättningar att lyckas med sin färdplan för ny kärnkraft och vi står redo att bidra hela vägen till driftsättning, säger vi som står bakom denna artikel.

Elias Gedeon, Senior Vice President – Commercial Operations Energy Systems, Westinghouse Electric Company
Aziz Dag, vd, Westinghouse Sverige
Young Choi, COO, New Energy Division, Hyundai Engineering & Construction
Kyeongsoo Kim, COO, Global Marketing Division, Hyundai Engineering & Construction

Källa: Dagens Industri