Nu publiceras kärnkraftssamordnarens andra delrapport där det ges en förtydligad bild kring hur ett statligt investeringsbolag för kärnkraft kan utformas.
Genom att bolaget investerar i flera projekt kan samordning, kunskapsöverföring och riskbedömningar delas mellan olika kärnkraftsprojekt. Med ett statligt investeringsbolag kan man nå bättre kostnadseffektivitet och säkrare kontroll över att vunna kunskaper och erfarenheter kan komma till nytta i utvecklingen av det framtida svenska kärnkraftsprogrammet som ska leverera 2 500 MW till 2035.
Etableringen av ny kärnkraft är mycket kompetens- och resurskrävande. Det är idag omöjligt för ett land som Sveriges att klara en sådan uppgift på egen hand. Därför bör Sverige på ett tidigt stadium etablera samarbetsformer för att hantera kompetensförsörjning ochleveranskedjor. Sverige bör ta initiativ till ett sådant med våra grannländer, menar man i delrapporten.
Arbetet under utredningens första halvår har bestått av kontakter med olika myndigheter för att få en uppfattning hur deras regelverk påverkar ny kärnkraftsutbyggnad. Arbetet har lett till ett antal specifika rekommendationer till regeringen att förenkla utbyggnaden av kärnkraften. Det handlar om förenklade tillståndsprocesser och samordning mellan myndigheter för att undvika dubbelarbete. Därför har regeringen utfärdat nya regleringsbrev till Energimyndigheten, Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten med uppdraget att analysera och föreslå förenklingar av regelverken.
Rekommendationerna i delrapport ett om en analys av byggregler och arbetsmiljökrav har resulterat i ett nytt regleringsbrev för 2025 för Boverket respektive Arbetsmiljöverket. Strålsäkerhetsmyndigheten har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag om att genomföra en kartläggning av de krav som rör prövning och uppförande av kärnkraftverk, ett arbete som ska genomföras i dialog med Boverket.
Kärnkraftssamordningskansliet anordnade under hösten ett första möte för offentliga aktörer med syftet att stärka den lokala planeringen av nya kärnkraftverk. Mötet ägde rum i Jönköping under november med ett 50-tal deltagare från kommuner, regioner, länsstyrelser och berörda myndigheter. Totalt deltog 14 kommuner vid mötet.
Under hösten 2024 gjorde Naturvårdsverket, på uppdrag av Klimat- och näringslivsdepartementet, en utlysning för kommunala pilotprojekt för att utveckla effektiva arbetssätt för ny kärnkraft. I den första utlysningen erhöll 11 kommuner totalt tio miljoner kronor för sådant utvecklingsarbete. Ytterligare medel kommer att fördelas tidigt under 2025.
I budgeten för 2025 har 30 miljoner kronor avsatts för insatser kopplade till kärnkraftssamordnarens rekommendationer samt för att få en riskdelningsmodell på plats. För 2026 föreslås 35 miljoner kronor för samma ändamål och 25 miljoner kronor för 2027.
Samordnaren föreslår även att man bildar en programorganisation där stat och industri kan hantera programgemensamma frågor för att säkerställa att metoder och resurser återanvänds i en framtida kränkraftutbyggnad. Under det gångna halvåret har utredningen stärkts i behovet av en sådan organisation.
I den svenska utbyggnaden av ny kärnkraft förväntas enskilda energibolag välja leverantör, ansöka om tillstånd och fatta egna investeringsbeslut. Statens roll, menar utredningen, är att säkerställa ett effektivt regelverk, en finansieringslösning och att skapa gynnsamma förhållanden för investeringar i kärnkraft. I många länder har staten en betydligt mer aktiv roll, till exempel genom att välja vilken teknik som ska användas och på vilken plats. Det skulle i Sverige kräva ett upphandlingsförfarande. Kärnkraftssamordnaren menar att enskilda aktörer slipper det formella förfarandet för upphandling som när det gäller kärnkraftverk är extremt omfattande och kan ta lång tid.
Perioden 2024 till 2025 har varit en förberedelsefas inför att en första tillståndsansökan lämnas in. Under denna period pågår en mängd aktiviteter inom Regeringskansliet, i utredningar och på berörda myndigheter. Under denna tid finns också möjlighet förmyndigheterna, främst Strålsäkerhetsmyndigheten, att förbereda det omfattande arbetet för en första tillståndsansökan.
Den finansieringsmodell som Kärnkraftssamordnaren förespråkar med ett statligt kärnkraftsinvesteringsbolag bidrar till en trygghet i kärnkraftsutbyggnaden och ger bättre förutsättningar för leverantörer att göra de satsningar som krävs. Tanken är att staten ska sälja sina ägarandelar så fort kraftverken går med vinst. Ägarandelarna kan säljas till nya delägare eller till övriga ägare i takt med att ekonomin blir hanterbar. Rapporten visar på den kraftsamling som nu sker inom stat och myndigheter för att finansiera och genomföra en kraftfull satsning på ny kärnkraft.
