Tänk dig att du bor i Stockholm. Du sitter och äter middag och plötsligt blir allting svart. Du tittar ut genom fönstret och ser att hela staden är svart. Vad har hänt?
Av Jörgen Städje
När kraftnätet sviktar för att kärnkraftverken plösligt går ur drift och kraftledningarna från Mellansvarige inte kan ta lasten ensamma utan ställverken kopplar bort Stockholm, vad gör vi?
Ö-drift innebär att ett begränsat område drivs som en ”ö” med egen elproduktion, utan koppling till det övriga kraftnätet. Syftet med ö-driften är att försörja de viktigaste samhällsfunktionerna med el under långvariga sammanbrott på transmissionsnätet. Lokala och regionala ö-drifter har sina begränsningar. I de allra flesta fall kommer det vara mycket hård prioritering kring vilka som kan få el i ö-driften.
Svenska Kraftnät har förklarat att tre viktiga ö-driftplatser ska upprättas i Sverige, nämligen Stockholm, Göteborg och Malmö, och upprättar en organisation för ö-drift tillsammans med de lokala elkraftbolagen. Städerna ska kunna klara sig utan kraftmatning från stamnätet och koppla bort last på ett organiserat sätt.
Känsliga frågor
Men exakt hur det ska gå till och hur kraftnätet i städerna är inrättat för att klara av sektioneringen på ett bra sätt, är inte offentligt. Det är uppenbart att Stockholms-ön inte har egen kraft nog att driva hela staden (se kartbild), utan att många måste kopplas bort, så att bara samhällsviktiga organisationer får kraft. Men vilka? Ingen av elleverantörerna som sköter Stockholm vill säga något öppet, på grund av risken att avslöja beredskapsfrågor, samhällskitisk infrastruktur och därmed möjliggöra sabotage från främmande makt.
Terrorn i omvärlden blir allt hårdare i och med den ryska aggressionen mot Europa. Ryska skuggflottan kapar sjökablar i Östersjön och risken är stor att det svenska kraftnätet kan drabbas av sabotage. Avsikten är att sprida skräck och oro i västvärlden, för att exempelvis skrämma oss till att inte skicka hjälp till Ukraina. Därför måste de stora befolkningscentrumen kunna klara sig på lokal elkraft.
Utredning
För att få någorlunda klarhet talar vi med professorn i kraftsystemstyrning Lars Nordström på Tekniska Högskolan i Stockholm. Den svåra frågan är om kraftnätet i Stockholm är sektionerat så att de ynka 370 megawatt som Högdalen och Värtan kan producera, räcker för de samhällsviktiga funktionerna, eller om vi kommer att försänkas i totalt mörker?
– Det är en jättebra fråga som jag inte har svaret på, men det bör finnas med i de inte helt offentliga beredskapsplaner som har upprättats. Eftersom det har funnits med i planerna under lång tid att Stockholm ska kunna försörjas i ö-drift får man förutsätta att nätet är sektionerat för att möjliggöra detta. Men om effektvolymerna räcker är en annan sak, eftersom behoven har växt väldigt på senare tid. Frågan är snarare hur försörjningen sker över tid, om man långsamt krymper tillgången på el tills tillgången blir lika med efterfrågan, eller om allting blir svart på en gång.
Max-siffrorna för elproduktionen för Stockholms kraftvärmeverk gäller bara om de körs för maximal elproduktion. Flera av dem kan också skapa fjärrvärme som försörjer förorterna med värme. Om ö‑driften skulle inträffa när det är som kallast och Stockholm förbrukar mest el, så blir det en svår prioritering mellan el och värme.
Styrel
Ingen kommer att kopplas bort slumpmässigt utan alla större elleverantörer har beordrats att ingå i Styrel, som är en metod som Energimyndigheten tagit fram tillsammans med MSB och Svenska Kraftnät för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna identifieras och prioriteras och medge bortkopplingar på ett ordnat sätt, så att man inte kopplar bort sjukhus och mobilnät, men kanske offrar bostadsområden. Styrel är ingen garanti för elförsörjning utan syftar till att lindra konsekvenserna vid en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).
Reservkraft är bra, men
Vad spelar det för roll om sjukhusen har reservkraft för en vecka? 112 har dieselgeneratorer, men om mobilnätet bara fungerar några timmar är det ointressant. Vad spelar det för roll att de stora datacentren har reservkraft som håller ett par timmar, när Internet har stannat för att switcharna i ditt bostadsområde blivit strömlösa? Vad måste absolut få kraft? Rakel-nätet och militär kommunikation? Hesa Fredrik? Sveriges Radio? Regeringskansliet? Arlandas flygledning och radarerna?
Fjärrtågen kanske inte behöver gå, men tunnelbanan och pendeltågen måste ha kraft eftersom människor måste kunna komma till jobbet, för att samhället måste hållas vid liv. Men eventuellt kan Arlanda behöva stängas om strömavbrottet blir längre.
Man kan inte förutsätta att elbilarna kommer att fungera som energireserv i händelse av ö‑drift, för det finns inte infrastruktur eller ens bilar som klarar återmatning till elnätet. Det enda man kan förutsätta är att de avbryter laddningen.
Vi frågar avslutningsvis: Är det realistiskt att tro på ö-drift för stockholmsområdet idag?
– Ja, det är realistiskt. Jag känner mig förhoppningsfull att vi kommer att kunna fångas upp innan vi fallit platt till marken och allt blir svart, genom en organiserad bortkoppling av icke-nödvändiga förbrukare. Men hur stor del av elnätet som kommer att bibehållas är okänt. Bostadsområdena kommer säkerligen att vara släckta. Tunnelbanan kommer att köras med reducerad trafik. Elbilarna får stå hemma och gamla vanliga bensinbilar kommer att bli väldigt populära igen.
Pilotprojekt
Vattenfall har provat ö-drift på ön Arholma i Stockholms skärgård. Öborna minns hur det var under stormen Alfrida i januari 2019, då man var utan el i 11 dygn. Ön förbrukar 160 kilowatt och kraften från fastlandet är tänkt att kunna ersättas med lokalt producerad sol-el i vad man kallas ”mikronätet”. Litium-jon-batterierna är på totalt 330 kilowattimmar och laddas dels av kraft från fastlandet och dels från solceller och i en krissituation övergår man till ö-drift. Tyvärr håller batterierna bara två timmar. Men kan Stockholms-ön drivas på det sättet? Det kommer att behövas flera kvadratkilometer solceller och det är helt orimligt. Sen snöar det på solcellerna, och sen går solen ned.
Det viktiga
Nyckelord för alla att läsa om hos Svk är: förbrukningsfrånkoppling, kontinuitetshantering, styrel och reservkraft. Det viktigaste i alla system, vare sig det rör sig om elkraft, kommunikation, databehandling eller vattenförsörjning, är redundans, att vi har flera oberoende källor och vägar och att vi är förberedda. Barsebäcks och Ringhals kärnkraftverk borde ha funnits kvar av just den anledningen. Men tänk på Ukraina: de lyckas trots allt.
