I Finland har det utländska ägandet i kommunala energibolag ökat markant under de senaste åren, enligt Yle Uutiset. Denna utveckling anses problematisk av experter, som varnar för att beslutsfattandet kan hamna utomlands.
Nyligen sålde staden St. Michel en del av sitt ägande i Södra Savolax Energia till den europeiska investeringsjätten Abrdn Plc. Affären gav St. Michel över 180 miljoner euro, medan Abrdn erhöll 49 procent av bolagets el- och fjärrvärmetillverkning samt distribution. Även andra finska städer som Björneborg överväger liknande försäljningar, medan Lahtis har stött på politiskt motstånd mot planerna.
Abrdn är inte ny på den finska marknaden. Bolaget har tidigare förvärvat betydande andelar i Riihimäki och Outokumpu Energia och är delägare i Loimua, som producerar fjärrvärme i flera finska städer.
Kritisk del
Det finska energisektorn, en kritisk del av landets infrastruktur, har sett en ökande trend där utländska investerare förvärvar betydande poster i energibolag. Detta har väckt frågor om säkerheten och självständigheten i Finlands energiförsörjning, speciellt med tanke på att energi är en strategisk tillgång och en viktig del av landets totalförsvar.
På nationell nivå finns ingen omfattande statistik över utländskt ägande i energisektorn. De största nätbolagen, såsom Elenia och Caruna, är dock i utländsk ägo. Enligt Riku Huttunen, chef för energiavdelningen på Finlands Arbets- och näringsministeriet, är det svårt att få en exakt bild av ägandeförhållandena eftersom många energibolag är börsnoterade och ägarförhållandena kan ändras snabbt.
Skada för landets säkerhet
Supo, Finlands säkerhetspolis, övervakar utländska investeringar för att förhindra att kritisk infrastruktur hamnar i händerna på aktörer från autoritära länder. Om en utländsk aktör tar kontroll över en vital del av Finlands infrastruktur, kan detta ge tillgång till känslig information och potentiellt skada landets säkerhet.
Lagen om företagsförvärv ger Arbets- och näringsministeriet rätt att ingripa i affärer som kan hota nationell säkerhet, men hittills har inga sådana åtgärder vidtagits. Lagstiftningen skärptes 2022 som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina.
Utländska investeringar i energisektorn ses generellt som en del av den inre marknaden inom EU, och diskriminering mot dessa investeringar är inte tillåten. Men risken finns att kritisk infrastruktur kan komma att kontrolleras från utlandet, vilket kan vara problematiskt ur ett säkerhetsperspektiv.
Källa: Yle Uutiset (Yle Nyheter)