Energiföretagen Sverige har publicerat rapporten Ny giv för klimatomställning och tillväxt – sex politikskiften som gör Sverige till omställningens vinnare. Rapporten betonar fördelarna med en framgångsrik klimatomställning och lyfter fram sex områden där staten behöver ta ett större ansvar.
Elförbrukningen förväntas öka som en följd av klimatomställningen, vilket ställer Sverige inför en stor omvandling som kräver ett gemensamt engagemang från hela samhället. För att lyckas med detta måste efterfrågan och utvecklingen av elsystemet gå hand i hand, men nuvarande takt är otillräcklig. Investeringar i elproduktion hämmas av regulatoriska, marknadsmässiga och politiska risker.
"Sverige och dess företag har alla möjligheter att bli vinnare i klimatomställningen, men detta kräver ett nytt tillvägagångssätt där staten aktivt stöttar den omvandling som krävs för snabb och omfattande elektrifiering. Det handlar om att förkorta tillståndsprocesser och att staten delar risken för investeringar i stora projekt. I slutändan handlar det om att säkra Sveriges konkurrenskraft och välfärd," säger Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen Sverige.
De länder, regioner och företag som lyckas ställa om till fossilfrihet i rätt takt och samtidigt utnyttjar nya affärsmöjligheter kommer att vara de som går vinnande ur framtidens omställning. I rapporten pekar Energiföretagen ut sex områden där staten behöver utöka sitt ansvar för att Sverige ska lyckas.
"Nu behöver vi en aktiv omställningspolitik med konkreta reformer och förenklade regelverk, som får långsiktigt stöd av politiken. Näringslivet, inklusive energisektorn, behöver tydliga ramar och långsiktiga villkor för att våga göra de nödvändiga satsningarna," fortsätter Åsa Pettersson.
Sex centrala politikskiften för att Sverige ska bli ledande i klimatomställningen:
- En aktiv närings- och klimatpolitik som stödjer den pågående omvandlingen och stärker Sveriges konkurrenskraft. Staten måste se till att viktig samhällsbärande infrastruktur byggs ut, tillståndsprocesser förkortas, utbildningar matchar arbetsmarknadens behov och byråkratin förenklas.
- Energiförsörjningen är en kritisk infrastruktur. Regeringen bör skapa en tydlig plan för hur energisystemet ska byggas ut, och Energiföretagen föreslår ett ramverk liknande det klimatpolitiska för långsiktighet inom energipolitiken.
- Staten bör underlätta strategiska investeringar i energisystemet, särskilt där marknadsmisslyckanden eller höga risker annars skulle hindra dessa investeringar. Detta gäller inte bara kärnkraft, utan även andra energikällor.
- Staten bör dela kostnaderna för vissa delar av elsystemets utbyggnad som annars skulle belasta elkunderna, vilket säkrar konkurrenskraften och stöd för omställningen. Staten kan till exempel lånefinansiera vissa projekt.
- Vid klimatpolitiska reformer bör en analys av de fördelningspolitiska effekterna göras för att säkerställa rättvisa och eventuellt föreslå kompensatoriska åtgärder, vilket skulle bidra till ökad acceptans för den förda politiken.
- Ett långsiktigt politiskt ledarskap inom klimat- och omställningsfrågor behövs. Genom att motverka polarisering och ta hänsyn till olika gruppers behov skapas större stöd för omställningen och ett investeringsklimat där fler vågar satsa.