Stora ambitioner kring elektrifiering innebär också utmaningar. Inte minst när det kommer till effekt och överföringskapacitet i elnäten. Det konstaterar Alf Engqvist, VD på Göteborg Energi i en debattartikel:
Till 2035 räknar vi med att ytterligare 150 000 människor kommer att bo och arbeta i staden. Det motsvarar ett nytt Jönköping. Och det är bra, men det innebär nya utmaningar för infrastrukturen. Alla nya bostäder och lokaler kommer att behöva vatten, avlopp, värme och inte minst el, för att fungera. Särskilt stor utmaning är det ökade kapacitetsbehovet för elnätet.
Vi vill ju utveckla ett växande Göteborg på ett hållbart sätt, och användningen av el kommer att vara en av grundstenarna för att åstadkomma detta. Det beror på att vi vill göra så mycket med el i framtiden som vi inte har gjort tidigare. Nya industrier vill etablera sig, befintliga industrier börjar byta ut bränslen mot el, och vi ser framför oss en kraftig ökning av elanvändningen i transportsektorn.
Vad är då problemet? Det lokala elnätet i Göteborg är starkt; det som begränsar är hur mycket el vi kan få in till nätet utifrån. Vi har fortfarande en marginal kvar, men den kan snabbt ätas upp. Här gäller det att vi som på olika sätt ansvarar för den långsiktiga samhällsplaneringen tar ett helhetsgrepp. Om vi inte gör det riskerar vi att ställas inför en situation som innebär att vi vet hur vi vill bygga en hållbar stad, men har själva tagit bort möjligheterna att göra det.
Det vi särskilt vill lyfta fram är att staden behöver behålla en marginal i elnätet för fortsatt utveckling av vår framgångsrika industri, samt utrymme för elektrifiering av bilar, bussar och lastbilar.
I Stockholm och Uppsalapåverkas redan idag större anslutningar av kapacitetsbristen. Samhällskostnaderna för detta är förstås betydande. I en nyutkommen rapport från konsultföretaget Pöyry uppskattas samhällskostnaden nationellt till 80 miljarder kronor per år. I en sådan situation vill vi inte hamna. Regionnäten in till Göteborg har redan idag nått kapacitetsgränsen. Men tack vare lokal elproduktion i framförallt kraftvärmeanläggningar kan effektbehovet idag under kalla vinterdagar hanteras med god leveranssäkerhet. För att möta de behov vi ser framför oss redan nu är kapaciteten dock inte tillräcklig.
Den långsiktiga lösningen på utmaningen är att förstärka inmatningen av el in till Göteborg. Problemet är att detta tar väldigt lång tid, upp tilltio år. Under tiden måste flera åtgärder vidtas, om Göteborg ska kunna växa på det sätt vi vill och planerar för. Självklart gör vi på Göteborg Energi vad vi kan för att klara utmaningarna. Men vi behöver hjälp av flera aktörer om vi ska klara att upprätthålla den goda leveranssäkerheten vi har vant oss vid. Här är några saker vi behöver arbeta tillsammans med:
Fjärrvärmen spelar en avgörande roll som avlastning för elsystemet. I Göteborg är den totala kapaciteten i fjärrvärmesystemet, i megawatt räknat, större än i elnätet. Så utan fjärrvärme skulle elnätet kollapsa. Fjärrvärmen måste kunna fortsätta utvecklas, och det ökade uppvärmningsbehov som kommer att bli konsekvensen av stadens expansion kan inte baseras på el i någon större omfattning.
Elen behövs till annat. Elproduktion med kraftvärme. Nästan 30 procent av kapaciteten i Göteborgs elsystem utgörs av lokal produktion. Den dominerande anläggningen är Rya kraftvärmeverk, som använder naturgas som bränsle. Vi planerar för en helt fossilfri fjärrvärme senast 2030, så naturgasen måste ersättas med något annat. Detta kommer att kräva mod både för nya lösningar och för att investera, kanske i samarbeten som vi inte hittills är vana vid.
Eleffektivisering och användarflexibilitet. Det finns tekniska åtgärder att göra i systemet, och eleffektivisering är i dagens situation allt mer angeläget. Det är angeläget att vi effektiviserar på rätt sätt, alltså att vi fokuserar på att begränsa effektuttag. Klassiska åtgärder för energieffektivisering är utmärkta framförallt i byggnader med elvärme, men att utnyttja digitaliseringens möjligheter för intelligent styrning av energianvändning kommer också att bli viktigt.
Lagring av el har också en roll i det smarta energisystemet. Då kan lokalt producerad solel ge ett reellt bidrag till effektbalansen, vilket inte sker idag. Vi behöver förenkla regelverken kring energilager, och tillåta elnätbolagen att äga och driva ellager i syfte att klara leveranssäkerheten.
Sammanfattningsvis så har Göteborgsregionen en unik möjlighet att utvecklas som ett föredöme för industriell utveckling i samklang med miljö och samhälle. Men det kräver en samsyn från alla inblandade, annars riskerar vi att andra regioner tar chansen ifrån oss. Vi från Göteborg Energi kommer att göra allt för att ta vårt ansvar, men utan samarbete med resten av samhället så riskerar vår gemensamma vision om ett hållbart växande Göteborg att stanna vid att vara en dröm.
Alf Engqvist, VD Göteborg Energi
