Regeringen måste snabbutreda en satsning på vattenkraften. Genom att uppgradera våra vattenkraftsanläggningar kan vi till 2035 öka effekten med 1 300 MW motsvarande 80 procent av Stockholms behov, eller den el som ges av en ny kärnkraftsreaktor. Det visar en rapport som Sveriges Ingenjörer beställt av teknik- och managementkonsultbolaget AFRY.
Teknik- och managementkonsultbolaget AFRY visar i en rapport – som Sveriges Ingenjörer har beställt – hur flaskhalsar kan byggas bort, och turbiner och aggregat uppgraderas. Grafik: AFRY
Vattenkraften står i dag för 40 procent av Sveriges elproduktion, och är därmed det energislag som ger mest el. Men inga stora satsningar har gjorts på flera årtionden. Och vattenkraftens sammanlagda effekt har därför varit oförändrad i över 30 år, medan vindkraften och solkraften har byggts ut kraftigt.
I en ny rapport Sveriges Ingenjörer har beställt beskriver teknik- och managementkonsultbolaget AFRY hur Sverige kan renovera och effektivisera den vattenkraft som redan finns i dag för att snabbare täcka behovet av ny el.
– På liknande sätt som regeringen gjorde med kärnkraften kräver vi nu därför en snabbutredning om en satsning på vattenkraften. Om inte de nödvändiga investeringarna kommer på plats i närtid så äventyras klimatomställning och svensk konkurrenskraft, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
AFRY visar hur flaskhalsar kan byggas bort, och turbiner och aggregat uppgraderas. Redan om cirka tre–fem år kan flera av åtgärderna vara på plats. Ytterligare några år senare, till 2035, finns potential till effektökning med 1 300 MW. Detta motsvarar ungefär en färdigbyggd kärnkraftsreaktor, eller 80 procent av Stockholms effektbehov.
– Vi behöver ny, fossilfri el och vi behöver den snabbt. Att ha tillgång till fossilfri el till rimligt pris är centralt både för svenska hushåll och företag, och är helt avgörande för svensk konkurrenskraft. Att elektrifiera fler delar av industrin är en av nycklarna för att lyckas med klimatomställningen i Sverige, säger Ulrika Lindstrand.
AFRY anger kostnadsuppskattningar i intervall. Mittpunkten i intervallet visar att kostnaden fram till 2035 är cirka 35 miljarder kronor. Detta kan jämföras med regeringens uppskattning om 100 miljarder kronor per ny kärnkraftsreaktor. Satsningen på vattenkraft skulle kunna ge samma effektökning som en ny kärnkraftreaktor, men till cirka en tredjedel av kostnaden.
– Vattenkraften har också en reglerande funktion i energisystemet. Den gör att det finns balans i systemet och gör det pålitligt. När sol- och vindkraft byggs ut, behövs mer balanserande kraft i systemet och där passar vattenkraften perfekt. Om Sverige skulle gå på rapportens förslag, skulle vi 2035 ha ett betydligt mer robust elsystem än i dag, säger Ulrika Lindstrand.
Sammanfattning AFRY:s rapport
- Installerad effekt vattenkraft i Sverige är i dag 16 420 MW
- Identifierad total potential är 4 000 MW, vilket motsvarar 370 000 hushåll eller 3.5 kärnkraftsreaktorer
- Till 2035 är potentialen för kapacitetsökning 1 300 MW
- Kostnaden fram till 2035 är cirka 35 miljarder kronor.
- Potentialen per elprisområde är 40 MW i södra Sverige (SE4), 350 MW i Mellansverige (SE3), 2 400 MW i södra Norrland (SE2) och 1 200 MW i norra Norrland (SE1)
- Effektökningen skapas genom att bygga bort flaskhalsar i Sveriges största älvar och renovera stor- och småskaliga stationer med investeringsbehov relaterat till ålder
- Effektbalansen för elsystemet skulle förbättras, effektunderskottet kan minska med 75 procent, cirka 2 500 MW
- Effekten för landbaserad vindkraft skulle kunna öka med cirka 25 procent av vattenkraftens effektökning tack vare förbättrad balansering