När vintern närmar sig visar Svenska kraftnäts analyser att det finns cirka 30 timmar som Sverige inte kommer att vara självförsörjande på el. Det brukar inte vara ett problem, eftersom vi normalt kan importera från våra grannländer. Men läget i omvärlden har försämrat förutsättningarna.
Vinterns mörker och kyla innebär att efterfrågan på el ökar. Den timme då elförbrukningen är som högst brukar kallas topplasttimmen. Förra vintern inföll denna timme den 7 december klockan 17-18 då förbrukningen uppgick till 25 600 MWh/h.
Svenska kraftnät publicerar varje år rapporten Kraftbalansen på den svenska elmarknaden med en prognos för kommande vinters effektbalans, det vill säga hur produktion och förbrukning balanseras under en kortare tid. I rapporten anges att effektbalansen för topplasttimmen för kommande vinter ligger på minus 1400 MW om vi får en normalvinter, vilket innebär att Sverige måste importera lika mycket för att klara elförbrukningen. Sedan rapporten publicerades i juni har läget blivit värre.
– Den förlängda revisionen av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 och minskade möjligheter att importera el från andra länder sätter oss i ett känsligare läge än förra vintern när det gäller elförsörjningen i vinter, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
Minskad förbrukning förbättrar läget
Om omständigheterna hade varit som förra vintern hade svensk elförsörjning haft ett lite bättre läge i år eftersom det tillkommit mer vindkraftsproduktion i systemet.
– Vi hade ett ingångsläge med importbehov 30 timmar under vinterperioden. Men vi tappade 1 000 MW i produktionskapacitet i och med att Ringhals 4 inte är tillgänglig förrän den 31 januari. Det ökade importbehovet till 150 timmar, säger Pontus de Maré.
Höga priser och fokus på att spara el har emellertid inneburit att svenskarna dragit ner sin elförbrukning. Hushållen minskade påtagligt sin förbrukning i september, jämfört med september förra året.
– Det innebär glädjande att vi är tillbaka på ett importbehov på 30 timmar. Detta behöver normalt sett inte vara ett problem; Sverige brukar kunna importera el i dessa lägen från våra grannländer. Men det kan bli svårare i vinter i och med förändringar i omvärlden, säger Pontus de Maré.
Omvärldsfaktorer påverkar negativt
Kriget i Ukraina har minskat tillgången på tillgänglig energi i bland annat Tyskland och Polen. Frankrike, som normalt är ett relativt stort exportland kan i vinter behöva importera el istället.
– Sedan har vi låga vattenmagasin i södra Norge och i Finland är det osäkert kring drifttagningen av den nya kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3. Provdriften har dragit ut på tiden och blocket är nu planerad att avsluta provdriften i slutet av december, tillägger Pontus de Maré.
Om det uppstår situationer då det inte finns fler tillgängliga bud på elmarknaden och det inte går att importera har Svenska kraftnät effektreserven att ta till under vintersäsongen, från 16 november till 15 mars. Det är elproduktion som kan beordras igång i de situationer där det inte finns fler tillgängliga bud på elmarknaden eller möjlighet att importera. Effektreserven för vintern 2022/2023 uppgår till 562 MW och består av Karlshamnsverket.
Frånkoppling sista utväg
Södra Sverige pekas ut i samarbetsorganet ENTSO-E:s rapport Early insights of Winter Outlook report 2022-2023 som ett av de områden där det kan bli frånkoppling i vinter, tillsammans med södra Norge, Frankrike och Irland.
– Manuell förbrukningsfrånkoppling är en sista utväg som vi kan ta till för att skydda kraftsystemet från en kollaps. Det innebär att vi beordrar elnätsföretag att koppla bort förbrukare, det vill säga att elen stängs av för vissa användare, säger Pontus de Maré.
Svenska kraftnät har inte använt manuell förbrukningsfrånkoppling någon gång tidigare och Pontus de Maré hoppas att det inte ska behöva hända i vinter.
– Sannolikt leder de höga elpriser som uppstår när det är effektbrist till att dämpa förbrukningen ytterligare. Men om kraftsystemet är i fara kommer vi att ta till de kontrollerade åtgärder som behövs för att minska risken för ett större avbrott.