Sjöfartsverket leder ett projekt för fossilfritt flyg med stöd från Energimyndigheten. Det är en del av klimatomställningen och syftar till att göra det samhällsviktiga flyget klimatneutralt till år 2045.
– Det handlar inte bara om tekniken för att ersätta ett fossilt drivmedel med ett annat. Även styrmedel, policyer och infrastruktur är viktigt, säger Vera Nemanova, forskningshandläggare vid Energimyndigheten.
Regeringens 2017 beslut om en svensk flygstrategi ledde till en satsning på forskning för att minska flygets miljöpåverkan. Energimyndigheten tilldelades 2018 100 miljoner kronor för detta ändamål.
Ett innovationskluster bildades inom det nya uppdraget med aktörer från hela flygkedjan. Klustret presenterade 2020 rapporten "Vägen till fossilfritt flyg 2045", som skissade på en plan där alla flygtransporter från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045, med inrikesflyget fossilfritt redan 2030.
– För några år sedan var det mycket fokus på biodrivmedel för vägtransporter, som etanol och biodiesel. Men elektrifieringen inom vägtransporter går i allt snabbare, så nu är fokus mer på flyg och sjöfart, förklarar Vera Nemanova som skäl till satsningen.
Innovationsklustrets inledande arbete gav ringar på vattnet och inspirerade till fortsatt handling, inte minst hos just Sjöfartsverket.
– En av våra piloter hade sett att det fanns ett biobränsle som man kunde använda för flygverksamhet, och tyckte att Sjöfartsverket borde lära sig mer om det, säger Hulda Winnes, miljöstrateg på Sjöfartsverket.
Sjöfartsverket tog initiativet och samlade operatörer inom det samhällsviktiga flyget 2021 för att utforska projektet "Fossilfritt samhällsviktigt flyg 2045", lett av Sjöfartsverket och Hulda Winnes med deltagande av flera myndigheter och aktörer.
IVL Svenska miljöinstitutet analyserade hållbarheten och produktionsmöjligheterna för alternativa bränslen i Sverige, medan Lunds tekniska högskola genomförde emissionsmätningar på helikoptrar. Alternativ som vätgas- och elmotorer är underutvecklade, medan biobränslen med låginblandning av biodrivmedel i vanligt flygbränsle är mer lovande på kort sikt.
Biobränslets fördelar och nackdelar
Projektet utforskade HEFA-biobränsle, godkänt för 50% inblandning med konventionellt jetbränsle. Testflygningar visade inga skillnader i prestanda mellan dessa bränslen. Utsläppsberäkningar visade en 30% minskning av växthusgaser vid 35% inblandning, vilket skulle ha sparats 7,800 ton koldioxid. Dock är biobränslen dyra, cirka 1,9 gånger priset av konventionellt bränsle.
Projektet pekade på Sveriges potential för biobränsleproduktion och föreslog politiska åtgärder för att främja dess användning. Centraliserade bränsleinköp för samhällsviktigt flyg föreslogs också. Tillgången på biobränsle från skogsindustrin bedömdes vara tillräcklig för flygsektorn. Det är dock oklart i vilken mån bioråvaran skulle räcka till för både produktion av biobränsle till flyget och till sjö- och vägtransporter samt alla andra användningsområden. Projektet konstaterar emellertid att det torde finnas tillräckligt med restprodukter från det svenska skogsbruket för att i vart fall kunna försörja flygsektorn med hållbart flygbränsle om den skulle ställa om, men att produktionskapaciteten för det saknas.
– Och det som är specifikt för vår verksamhet jämfört med reguljärt flyg är beredskapsaspekten, att vårt flyg alltid måste kunna fungera, förtydligar Hulda Winnes apropå försörjningsfrågan.
– Interna diskussioner pågår, men sedan ska vi nog samlas igen inom den här gruppen. Vi behöver också presentera inför politikerna vilka åtgärder som bör prioriteras framöver, avslutar Hulda Winnes.
Källa: Energimyndigheten