Ett nytt stort vindkraftsprojekt i Myhinpää-området i Rautalampi i Finland har utlöst starka reaktioner bland invånare och fritidsboende. Samtidigt försvarar kommunen beslutet med behovet av ökade intäkter för att finansiera samhällstjänster.
Vindkraftplaner i glesbefolkat område
Det tyska bolaget Wpd Suomi Oy planerar att uppföra upp till 22 vindkraftverk vid gränsen mellan Rautalampi, Hankasalmi och Konnevesi. De föreslagna turbinerna skulle ha en totalhöjd på upp till 300 meter.
– Kommunfullmäktige har beslutat att påbörja en planeringsprocess för en vindkraftsdetaljplan. Bolaget är intresserat av området eftersom det är glest befolkat och har goda vindförhållanden. Dessutom planerar Fingrid att bygga en kraftledning i närheten, säger Matti Kärkkäinen (C), ordförande för Rautalammi kommunfullmäktige.
Beslutet att inleda processen togs med 16 röster för och 4 emot. Kärkkäinen betonar att projektet är i ett tidigt skede och att det ännu är osäkert om parken blir verklighet.
– Det är en lång och kostsam process för bolaget, och det är inte säkert att projektet genomförs. Men det är viktigt att få processen i gång.
Starkt lokalt motstånd
Jouni Oksanen, bosatt i Myhinpää, menar att motståndet mot vindkraftsplanerna är omfattande.
– En undersökning som gjordes i våras visar att majoriteten av de bofasta och fritidsboende är negativa till vindkraft i området.
Han ifrågasätter dessutom de ekonomiska fördelarna som kommunen hoppas på.
– Fastighetsskatten från vindkraftverken bygger på byggkostnaderna för fundament, maskinhus och torn. Bolagen har en tendens att överdriva intäkterna i början. Dessutom minskar skatteintäkterna varje år och är inte ens indexreglerade, säger Oksanen.
Han uttrycker också oro över brister i lagstiftningen kring vindkraftsbolagens ansvar.
– Om bolaget struntar i att städa upp eller återställa området efter nedläggning hamnar ansvaret på markägaren och i förlängningen på kommunen.
Miljöoro och kritik mot processen
En annan oro gäller den lokala naturen. Det föreslagna området ligger bara några kilometer från nationalparken Etelä-Konnevesi.
– Enligt Naturresursinstitutets undersökningar lämnar många djur och fåglar vindkraftsområden och återvänder inte. Området har flera viktiga lekplatser för tjäder, och det finns även ett naturreservat vid Iso-Siimari, säger Oksanen.
Han och andra boende är också kritiska till hur kommunen hanterat frågan.
– I motsats till tidigare vindkraftsprojekt i kommunen blev invånarna inte hörda innan planeringsprocessen godkändes. Lokala byaföreningar begärde ett öppet möte, men det togs aldrig upp i kommunstyrelsen.
Kärkkäinen försäkrar dock att invånarna kommer att få säga sitt i senare skeden av processen.
– Både bolaget och kommunen kommer att hålla så många samrådsmöten som behövs.
Ekonomiska argument och kommunens framtid
Matti Kärkkäinen framhåller att kommunen behöver nya intäktskällor för att finansiera sina tjänster och klara den pågående strukturella omställningen i regionen.
– Vi behöver inkomster för att kunna erbjuda service åt invånarna och behålla vår självständighet som kommun. Om projektet blir verklighet kan de 22 vindkraftverken generera 22 miljoner euro i fastighetsskatt under en 35-årsperiod. En sådan inkomst är svår att få på annat sätt.
Trots de ekonomiska fördelarna förblir frågan om vindkraftparken djupt splittrande i Rautalampi. Invånarnas oro över naturvärden, bristande transparens och långsiktiga ansvarsfrågor kvarstår.
Källa: Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens Framtid)