Nyligen publicerade Sveriges Allmännytta ett pressmeddelande där de ifrågasätter om prishöjningar inom fjärrvärmen verkligen är berättigade av ökade kostnader för biobränsle. De påpekar att det inte finns något tydligt samband mellan utsläpp av fossil koldioxid och prishöjningarna, eller mellan andelen fossila bränslen och prishöjningarna. Dessutom framhåller de att branschen borde ha kunnat hantera de ökade kostnaderna med tanke på tidigare perioder av goda ekonomiska resultat.
Det är positivt och fullt förståeligt att en så viktig kundorganisation som Sveriges Allmännytta granskar vår bransch och ifrågasätter fjärrvärmeföretagens prishöjningsargument. Stora prisökningar inom fjärrvärmen skapar givetvis utmaningar för kunderna, något som våra medlemsföretag tar på stort allvar.
Att det inte finns ett direkt samband mellan CO2-utsläpp och prishöjningar är dock inte oväntat. Prishöjningarna har flera orsaker, vilket vi tidigare belyst (i exempelvis "Därför höjs fjärrvärmepriserna"). Kostnaderna för biobränsle har ökat kraftigt, vilket påverkar samtliga aktörer, särskilt de fjärrvärmenät där biobränsle dominerar som energikälla.
Fjärrvärmeleverantörer med en mix av energikällor eller där andra energikällor dominerar har upplevt andra kostnadsökningar. Restvärmen från avfallsförbränning har till exempel drabbats av ökade kostnader för utsläppsrätter och lägre mottagningsavgifter. Därtill har alla företag sett ökade kostnader för råvaror, transporter, kemikalier, bygg och entreprenader samt räntor.
Under 2022 och början av 2023 gynnades vissa fjärrvärmebolag med kraftvärmeproduktion av exceptionella intäkter på grund av höjda elpriser, medan andra bolag, utan kraftvärmeproduktion, drabbades negativt av höga elkostnader. Beroende på lokala förutsättningar har fjärrvärmeföretagen påverkats olika, vilket reflekteras i skilda pris- och resultatspann. Att göra generella slutsatser, som Sveriges Allmännytta har försökt, är därmed utmanande då sambanden är komplexa.
Det är dock avgörande att varje fjärrvärmeföretag tydligt kommunicerar sina prishöjningsbeslut till kunderna och att de långsiktigt säkerställer en hållbar ekonomi.
Sveriges Allmännytta har analyserat data från Energimarknadsinspektionen för att jämföra företags resultat och koncernbidrag under 2017–2022 med prishöjningarna för 2023–2025. Eftersom de största kostnadsökningarna skett efter hösten/vintern 2022, blir denna jämförelse dock svår.
Sveriges Allmännytta menar att det borde finnas marginaler för att undvika kraftiga prishöjningar, men deras analys inkluderar inte hur branschen har agerat sedan 2022. Energimyndigheten har genomfört en sådan analys i sin utvärdering av Fjärrvärmenämnden, och de konstaterar att prishöjningarna på biobränsle, som står för 66 procent av fjärrvärmeproduktionen, har varit större än prishöjningarna på fjärrvärme. Detta visar att fjärrvärmeföretagen överlag har hållit nere sina prisökningar.
Det Sveriges Allmännytta efterfrågar verkar alltså redan ha skett, och fjärrvärmebranschen har agerat som en buffert för kunderna.