Tre reaktordesigner godkända av nederländsk tillsynsmyndighet

Borssele kärnkraftverk i Nederländerna.  Bild: Amentum)
Borssele kärnkraftverk i Nederländerna. Bild: Amentum)

Den nederländska kärnkraftstillsynsmyndigheten ANVS bedömer att tre olika reaktordesigner – från Frankrike, USA och Sydkorea – uppfyller grundläggande säkerhetskrav. Det är ett viktigt steg mot att bygga två nya reaktorer i landet.

I december 2021 beslutade Nederländernas då nytillträdda regering att kärnkraft skulle få en central roll i landets energi- och klimatpolitik. Målet är att två nya reaktorer ska stå klara omkring år 2035. Varje enhet ska ha en kapacitet på mellan 1000 och 1650 megawatt, vilket motsvarar ungefär 9 till 13 procent av landets elproduktion år 2035.

Regeringen meddelade i december 2022 att orten Borssele ses som den mest lämpliga platsen för ny kärnkraft.

Tre företag fick i uppdrag att utreda möjligheter

Frankrikes EDF, USA:s Westinghouse och Sydkoreas Korea Hydro & Nuclear Power (KHNP) fick i uppdrag av det nederländska klimat- och tillväxtministeriet att genomföra förstudier för sina respektive reaktorer – EPR, AP1000 och APR-1400. Syftet var att utreda hur väl dessa konstruktioner passar in i nederländsk lagstiftning, om de kan byggas i Borssele, och att ta fram kostnads- och tidsskattningar. Studierna inkluderade även miljöaspekter.

Det amerikanska bolaget Amentum anlitades för att granska och ge råd kring de inskickade rapporterna.

ANVS: Alla tre konstruktioner kan uppfylla säkerhetskraven

ANVS – Nederländernas myndighet för kärnsäkerhet och strålskydd – har nu presenterat sina slutsatser. Man konstaterar att samtliga tre reaktordesigner potentiellt kan uppfylla landets säkerhetskrav. Detta gäller även APR-1400, trots att KHNP nyligen meddelade att de drar sig ur urvalsprocessen.

– Dessa företag har testat sina konstruktioner mot våra riktlinjer för säker utformning och säker drift, säger ANVS. – I vissa fall har man avvikit från formuleringarna i regelverket men ändå visat att de bakomliggande säkerhetsmålen uppnås.

Myndigheten använder de nederländska riktlinjerna (VOBK) som ramverk för sin granskning. ANVS planerar nu att revidera dessa riktlinjer för att bättre stämma överens med internationella normer och för att minska teknikberoendet i regelverket.

Olika styrkor och utmaningar i varje design

Westinghouses AP1000 bygger i stor utsträckning på passiva säkerhetssystem. Enligt ANVS krävs det dock ytterligare bevis på att dessa system fungerar tillräckligt väl i praktiken vid alla typer av olycksscenarier. Myndigheten pekar även på att den amerikanska säkerhetsdokumentationen behöver anpassas till nederländska och europeiska krav, vilket kan leda till längre handläggningstider och ökade krav under tillståndsprocessen.

EDF:s EPR är från början utvecklad enligt västeuropeiska normer. ANVS noterar att konstruktionen är robust men också komplex, vilket kan göra tillstånds- och byggprocessen mer arbetskrävande. Samtidigt innebär det faktum att EPR redan är i drift eller under uppförande i länder som Finland, Frankrike och Storbritannien att ANVS kan dra nytta av erfarenheter från andra europeiska tillsynsmyndigheter. EDF fokuserar nu på en uppdaterad version, EPR2, vilket företaget måste säkerställa inte påverkar kvaliteten i det förslag som lämnas till Nederländerna.

När det gäller KHNP:s APR-1400 skriver ANVS att konstruktionen i stort sett uppfyller europeiska förväntningar på säkerhet. En utmaning som identifieras är att KHNP planerat att använda många komponenter från Sydkorea, vilket kan försvåra kvalitetssäkring och tillsyn på plats.

Inget designförslag utesluts i dagsläget

Sammanfattningsvis ser ANVS inget hinder för att någon av dessa tre reaktordesigner skulle kunna få tillstånd att byggas i Nederländerna. Det finns därmed inga säkerhetsrelaterade skäl att redan nu utesluta någon av dem från upphandlingen.

Klimat- och tillväxtministeriet kan använda ANVS slutsatser som underlag när en leverantör ska väljas för det kommande bygget.

– Innan något tillstånd beviljas kommer ANVS dock att göra en betydligt djupare granskning, säger myndigheten. – Sökanden måste då lämna in mer detaljerad information om design och säkerhetsanalyser. Det är först när platsen är fastställd som platsberoende säkerhetsaspekter kan utvärderas i detalj.

Källa: Nuclear World News