Dagens Industri vs Morgondagens Industri
En stor del av den gröna omställningens viktigaste delar går dåligt. Det har fått många av finansmarknadens aktörer, private equity-bolag, pensionkassor med flera att ompröva sina politiskt motiverade investeringspolicies. Kanske har man insett att det gröna inte sällan genererar röda siffror i resultaträkningarna. Politiker av olika färger oroas naturligtvis av dålig tillväxt och dålig avkastning på pensionskapital. Under lång tid har EUs politiker varit beredda att ta till vilka offergåvor som helst för att verka progressiva, håller det på att vända?
Mitt i denna vindkantring verkar kärnkraften vara tillbaka i Europa, på många håll planeras och byggs det. Den bistra sanningen är ju att om man vill ha väderoberoende fossilfri elproduktion, så finns det inga alternativ. I Sverige finns det många goda tecken i skyn, även om det just nu verkar gå trögt. Ett första spadtag på Blykallas SMR-testreaktor kommer att tas i början av februari men dels kommer en sådan reaktor att vara alldeles för liten för att spela en avgörande roll i det svenska elsystemet, dels vet ingen ännu om den verkligen kommer att fungera som planerat. Man hade önskat att Vattenfalls planer för Ringhals 5 och 6 hade dammats av parallellt med denna utveckling.
En kärnreaktor producerar så mycket energi att en stor investering ger ett lågt pris uttryckt i kr/kWh. Såväl Nordisk Energi som Energinyheter.se har presenterat flera detaljerade analyser av detta förhållande, vilka även till stor del bekräftats av Energiforsk. I jämförelse med vindkraft är orsakerna två: Vindkraftverkens korta livslängd och låga kapacitetsfaktor. Ett nytt kärnkraftverk kommer att leva åtminstone fyra gånger så länge som ett vindkraftverk och vindkraftens låga kapacitetsfaktor ökar behovet av backupkraft eller storskalig lagring vilket i sin tur ökar kostnaderna dramatiskt.
Som ett absolut minimum tycker jag att man borde fundera lite på hur Sverige fungerat de senaste 40 åren. Under den tid kärnkraften och vattenkraften utgjorde de huvudsakliga källorna till svensk elproduktion var tillgången säker och elpriserna låga. När vi började stänga kärnkraftverk och tillät vindkraften bli en stor produktionsfaktor blev tillgången osäker och priserna höga. Dessutom, om nu vindkraft är så billig att producera, varför är den då olönsam?
Stora delar av det politiska etablissemanget, inte minst Socialdemokraterna, har helt missat dessa sammanhang. Till och med Dagens Industri verkar ha tappat sin ekonomisk-politiska kompassnål och tycks nu driva på för en grön omställning. Har Dagens Industri glömt att även morgondagens industri måste tjäna pengar?
Slutligen måste man fråga sig var den här fixeringen vid investeringarnas storlek kommer ifrån? Förekom samma resonemang när vattenkraften byggdes? Kanske, men i slutändan insåg man att det inte fanns något alternativ. Inte heller järnvägsnätet, telefonnätet eller andra infrastruktursatsningar kunde bedömas utifrån enkla föreställningar om lönsamhet. Vissa saker måste man helt enkelt göra för att upprätthålla vårt välfärdssamhälle. Att Tyskland är på väg in i en mycket allvarlig kris efter att ha stängt all kärnkraft och sedan ha blivit grundlurade av ryssarna borde också generera lite tankar kring energiprisernas betydelse. Finland däremot har följt en annan strategi och byggt ett nytt stort kärnkraftverk och är på god väg att gå om Sverige i välståndsligan. Ingen i Finland verkar vara olyckliga över att ha byggt en ny reaktor.
Inte ens Timbros VD, PM Nilsson, verkar förstå varför kärnkraften är en essentiell del av den svenska elproduktionen och kommer att leverera billig el en bit in i nästa århundrade. Minst. I en debattartikel i Expressen den 16 december, 2024 oroar han sig för att kärnkraften är dyr, fastän han egentligen menar ”stora investeringar”.
Expressens ledarsida den 20 januari tar revansch och beskriver infrastrukturprojektens utmaningar på ett utmärkt sätt. Svåra att budgetera, planera och konstruera blir de ofta försenade och fördyrade, men de behövs ändå!
Med tillförlitlig och billig energi kommer företag att investera, folk får arbete, tjänar pengar och betalar skatt vilket ger möjlighet till välfärdsstatens utveckling. Sådant är svårt att kvantifiera men jag tror att vi alla är överens om att såväl järnvägsnätet som vattenkraften har varit bra för Sverige! Även den svenska kärnkraften är en del av det goda samhället, och den kommer att vara det långt in i framtiden.
Sven Olof Andersson Hederoth
