Det väntas bli både smutsigare el och större svängningar i elpriset framöver.
Detta sedan Vattenfall kört över minoritetsägaren, tyska Eon, och beslutat att stänga två av fyra Ringhalsreaktorer i förtid.
Statliga Vattenfall kunde som majoritetsägare på en extrastämma tvinga fram beslutet att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 redan 2019-2020, cirka fem år i förtid.
Pressade elpriser och den höjda effektskatten på kärnkraft låg bakom beslutet, enligt Torbjörn Wahlborg, styrelseordförande och Vattenfalls representant i Ringhals AB:s styrelse.
Han ser ett ökat beroende av el från fossila bränslen som en bieffekt av beslutet:
-I stället för koldioxidfri kärnkraftsel kommer det bli mer el från fossila kraftkällor nere på kontinenten.
Smutsig kondenskraftSvenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg håller delvis med.
-Det är inte så att bortfallet kommer att ersättas med smutsig kondenskraft. Men det är klart, det händer ju även i dag att vi drar igång oljekondenskraftverket i Karlshamn, säger han.
Han tillägger att risken för högre pristoppar vintertid nu ökar.
-Under de kalla vinterdagarna, när det inte blåser, blir ju underskottet mycket större i Sydsverige. Det är klart att det får en påverkan på priset. Priset är ju en funktion av tillgång och efterfrågan.
Med de två Ringhalsreaktorerna blir det nu fyra reaktorer med sammanlagt cirka 2 850 megawatt som tas ur produktion i Sydsverige på några år. Området är redan präglat av ett stort underskott.
-Så effektbalansen kommer att bli mer ansträngd, systemet kommer att bli mer sårbart, säger Odenberg.
Känsligare systemChristian Holtz, analytiker på teknikkonsultföretaget Sweco, tror att effekten på elpriserna begränsas till kanske fem öre per kilowattimme.
-Men man får ett känsligare system och det blir mera svängningar i elpriset. Kalla vinterdagar kommer priset att sticka rejält uppåt.
Energiminister Ibrahim Baylan (S) försöker tona ned bieffekterna.
-Vi ska ändå se till att ha en försäkring i form av en effektreserv. Vi ska därmed kunna försörja våra konsumenter med el och dessutom till konkurrenskraftiga priser.
Framöver tornar ännu större utmaningar upp sig, när de sex reaktorerna som byggdes på 1980-talet ska börja fasas ut på 2040-talet.
-Enligt vår bedömning kommer vi då ha ett behov av ny planerbar elproduktion och som marknaden ser ut i dag är det ingen som vill investera i den, säger Odenberg.
-I dag finns ingen färdig plan för hur det ska hanteras. Det är viktigt att de politiska partierna inom ramen för Energikommissionen jobbar för att i god tid hitta en lösning, säger Baylan.
(TT)
