I mars 2016 inleds produktionen på Tekniska Verken Lejonpannan, företagets nya kraftvärmeanläggning vid Gärstadsverket i Linköping. Det nya arkitektritade kraftvärmeverket blir ett nytt landmärke för såväl Linköpingsborna som förbipasserande trafikanter på E4:an. I november 2015 inleddes den kontinuerliga el- och värmeproduktionen i den nya pannan och i början av 2016 inleds provdriften av hela anläggningen.
Lejonpannan är ett i allra högsta grad internationellt projekt. Pannan har projekterats i Tyskland, turbinen har projekterats i Italien och den prefabricerade betongen som använts till själva byggnaden har tillverkats i Estland. Anläggningens rökgasrening har däremot projekterats på Alstoms svenska kontor, medan Peab har anlitats som totalentreprenör för byggnationen. Lejonpannan kommer att leverera en effekt på cirka 80 megawatt och producera energi motsvarande 25 000 villors energibehov, vilket säkrar energiförsörjningen i tillväxtkommunen Linköping. Med Lejonpannan fasar Tekniska Verken ut användningen av kol och olja i sin energiproduktion.
Hösten 2015 inleddes driftsättningen av Lejonpannan. Även om Tekniska Verken i huvudsak kommer att elda hushållsavfall i Lejonpannan så byggs den även för att kunna hantera en flexibel avfallsmix och exempelvis elda returträ eller restprodukter från skogsindustrin. I oktober 2013 inleddes markarbete och i juli 2014 inleddes montageprocessen på Lejonpannan. I juni 2015 inleddes den kalla intrimningen och i september 2015 påbörjades den varma intrimningen av den nya värmepannan.
– Projektet fortlöper enligt tidsplan, vi befinner oss för närvarande mitt i driftsättningsfasen. Vi eldar avfall och driftsättning av turbinen pågår. Många pusselbitar och funktioner krävs för att en så här stor anläggning ska fungera optimalt. Vår stora utmaning för tillfället är att samordna projektets fem delprojekt; panna, rökgasrening, turbin, bygg och mark samt elkraftsystem. Just nu fokuserar vi mycket på att synka och trimma in Lejonpannans styrsystem, säger Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan på Tekniska Verken.
Tekniska Verken har valt att applicera många erfarenheter från företagets senaste stora kraftvärmeprojekt, som stod klart 2004. Att dela upp ett större projekt i flera delprojekt med olika entreprenörer och delprojektledare var ett framgångsrikt arbetssätt som Tekniska Verken alltså använder sig av även i sin nuvarande storsatsning.
– Projekttiden har kunnat förkortas och kravspecifikationerna gentemot entreprenörerna har varit tydliga redan från start eftersom vi kunnat återanvända många idéer och erfarenheter från tidigare projekt, säger Marcus Mattsson.
Winell & Jern Arkitekter står för Lejonpannans arkitektoniska utformning. Tekniska Verken har satsat lite extra på byggnadens utformning, inte minst med tanke på att den kommer att fungera som ett skyltfönster för verksamheten. Fasaden består till stor del av glas.
I Linköpings kommun finns en politisk ambition att Tekniska Verken på sikt ska lämna den centrala tomt vid Resecentrum där en av företagets befintliga kraftvärmeanläggningar finns. Driftsättningen av Lejonpannan innebär att Tekniska Verken tar ett stort steg mot att så småningom kunna lämna den centralt belägna tomten.
Fakta:
Lejonpannan, som fått sitt namn efter en namntävling, är en avfallsbaserad värmepanna med kapacitet för 230 000 ton avfall per år. Lejonpannan har en värmeproduktion på cirka 510 gigawattimmar, vilket motsvarar cirka 25 000 villors årsbehov. Lejonpannan beräknas även producera 137 gigawattimmar el per år. När Lejonpannan tagits i drift minskar den Tekniska Verkens årliga koldioxidutsläpp med 97 000 ton per år, vilket motsvarar de årliga utsläppsnivåerna från 30 000 bilar. När Lejonpannan är i full drift ökar Tekniska Verkens totala mottagningskapacitet från 420 000 till 600 000 ton bränsle per år.