Bland de många ämnen som behandlas på Panndagarna 2016 återfinns bland annat småskalig produktion och förgasning, livscykelhantering och anläggningsrapporter från Södra Cell Värös expansion och Fortum Brista 2.
Daniella Johansson, projektledare inom bioenergi på Energikontor Sydost, kommer under Panndagarna 2016 att prata om ett projekt med syfte att demonstrera olika tekniker för småskalig kraftvärme som leds av Energikontor Sydost och finansieras av EU-programmet Life+ och delvis också av Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme.
Fördelen med biobränslebaserad, småskalig kraftvärme är enligt Daniella Johansson att anläggningar som idag bara producerar värme kan bli mer effektiva genom att både producera el och värme och därmed minska sina kostnader för inköpt el. Dessutom tillägger hon att vi får mer lokalt producerad el och att system baserade på fossilt bränsle kan bytas ut.
Tre tekniker
Daniella Johansson berättar att de tre tekniker för småskalig kraftvärme som det handlar om är en liten förgasare, en våtturbin, som är en turbin som kan drivas med mättad ånga och en så kallad Organic Rankine Cycle (ORC), som är en turbinkrets som drivs med organiskt medium och gör att man kan använda betydligt lägre temperaturer för att producera el.
Förutom att öka mängden förnybar och lokalt producerad el i sin region, som inkluderar Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, menar Daniella Johansson att Energikontor Sydost med projektet vill skapa en plattform för att kunna visa upp dessa tekniker.
För att uppnå detta samarbetar Energikontor Sydost med Emåmejeriet i Hultsfred och det kommunala energibolaget Ronneby Miljö & Teknik.
Demonstreras på plats
Den teknik som installeras på Emåmejeriet är enligt Daniella Johansson en förgasare som levererar 40 kilowatt elektricitet och som är den första i sitt slag i Sverige. Förgasaren levererades i oktober 2015 och har varit i drift sedan dess, men eftersom man upptäckte att det inte finns någon marknad för den torkade flis som förgasaren behöver berättar Daniella Johansson att man fick bygga en tork.
I Ronneby Miljö & Tekniks fjärrvärmeverk Sörbyverket i centrala Ronneby, där en panna byggts om så att den kan producera mättad ånga, talar Daniella Johansson om att en våtturbin som levererar cirka 500 kilowatt elektricitet ska installeras i september 2016.
Den sista tekniken hoppas Daniella Johansson att de ska kunna demonstrera på en närvärmeanläggning, men det är inte riktigt klart än.
Energikontor Sydosts uppgift under projektet, som varar fram till 2018, är enligt Daniella Johansson att dokumentera och sprida sina erfarenheter, genom att till exempel anordna studiebesök, så att andra ser och vågar investera i de här teknikerna.
– Det finns tekniker för småskalig kraftvärme, men det finns ingen tydlig dokumentation av erfarenheterna och det är det vi vill erbjuda andra intressenter för att de ska kunna se om det är ett alternativ för deras verksamhet, säger Daniella Johansson.
God ekonomi att tänka på hela livscykeln
I sin presentation lyfter Ulla McNiven från Fortum Power Solutions fram livscykelhantering för kraftvärmeverk och visar genom några exempelfall och oberoende tjänster baserade på Fortums drift- och underhållserfarenhet, verktyg och långsiktiga samarbeten och varför det är god ekonomi att tänka på helheten.
Syftet med livscykelhantering är enligt Ulla McNiven att optimera de resurser som investeras i tillgångar för att maximera avkastningen under tillgångens livstid och hon menar att Fortums målsättning är att maximera värdegenereringen genom en holistisk analys som tar hänsyn till en mängd olika faktorer och uppföljning under olika skeden i anläggningens livscykel.
– Under driftsfasen utvärderar vi den viktigaste utrustningen, analyserar återstående livstid och etablerar långsiktiga planer baserade på holistisk optimering, säger Ulla McNiven.
När man planerar åtgärder vid livscykelhantering berättar Ulla McNiven att det går att göra en uppskattning av den potentiella värdegenereringen.
– Vid vissa anläggningar är den största förbättringspotentialen otillgänglighetskostnaderna, medan andra anläggningar är ute efter till exempel förbättrad energieffektivitet. Dessutom förbättras anläggningarnas säkerhet och tillgänglighet med livscykelåtgärder och optimerade anläggningar ger kostnadsbesparingar, förklarar Ulla McNiven.
Förlängd livscykel
Ulla McNiven tar i sin presentation upp två huvudexempel, ett projekt där en livstidsbedömning genomförts vid ett kraftvärmeverk i Joensuu i Finland och ett renoveringsprojekt i Eskilstuna.
Målet med projektet i Eskilstuna, som inleds i april 2016, är att förlänga livscykeln med 20 år för den 30 år gamla värmepannan vid ett kraftvärmeverk tillhörande Eskilstuna Energi & Miljö. Därigenom säkerställer Fortum en säker och tillförlitlig fjärrvärmeförsörjning för Eskilstuna stad. Dessutom uppskattas renoveringen av pannan minska utsläppen av kväveoxid med mellan fem och tio procent.
– Fortum arbetar strategiskt med tjänster inom ramen för hållbara städer och lösningar för att optimera befintliga anläggningar är en viktig aspekt av hållbarhet, menar Ulla McNiven.
Expansion
En anläggningsrapport som behandlar Södra Cell Värös expansion kommer att presenteras av Ola Wallin, som är underhållschef på Södra Cell Värö.
Den kraftiga utbyggnaden av massafabriken Södra Cell Värö, som byggdes 1972, inleddes i februari 2014 och planeras vara klar under det tredje kvartalet 2016. Expansionen innebär att produktionskapaciteten ökas från dagens 425 000 ton till 700 000 ton massa per år, vilket gör att bruket blir ett av de största i världens när det gäller produktion av barrsulfatmassa.
Investeringen på fyra miljarder kronor betyder dessutom att fabriken, som redan idag är oberoende av fossila bränslen vid normal drift, blir ännu mer energieffektiv och att Södras leveranser av grön energi kan öka, vilket ersätter fossila bränslen i samhället.
Gunnar Borgström från Fortum presenterar också en anläggningsrapport med en uppföljning från Fortum Värmes projekt Brista 2, det nya avfallseldade kraftvärmeverk som togs i drift 2013 i direkt anslutning till Fortums befintliga anläggning i Brista i Sigtuna kommun.
Investeringen på två miljarder kronor gjordes bland annat med anledning av att kraven på en effektiv avfallshantering ökat, samtidigt som behovet av el och värme också blivit större.
