Ungefär fem år har det tagit att gå från tanke till projektering, utförande och till sist slutförande av Tekniska verkens nya kraftvärmeverk Lejonpannan, som i takt med att Linköping växer ska bidra till att fasa ut olja och kol, samt täcka det framtida energibehovet hos invånarna. Det nya arkitektritade kraftvärmeverket ligger endast ett stenkast från det tidigare byggda Gärstadverket, i anslutning till E4:an och blir därmed ett nytt landmärke för både Linköpingsborna, men även för passerande trafikanter.
Linköpings kommun, tillsammans med Tekniska verken har som mål att bli världens mest resurseffektiva region vilket ligger till grunden för storsatsningen Lejonpannan. Detta kraftvärmeverk ska utvinna energi från, i första hand sopor och avfall, men pannan kommer även att kunna elda biobränslen, returträ och rester från skogsindustrin, vilket skapar en bränsleeffektivitet. Lejonpannan har förmåga att leverera en effekt på 80 megawatt och producera energi motsvarande 25 000 villors energibehov. Den kommer även bidra till en minskad fossil bränsleanvändning med omkring 80 procent samt 70 procent kol, vilket också gör den till en anläggning i världsklass vad gäller energieffektivisering och rökgasrening.
Internationellt projekt
Med tanke på att stora delar av anläggningen är beställda och tillverkade utanför Sverige kan man säga att Lejonpannan är ett internationellt projekt. Pannan har projekterats av tyska Fisia Babcock Environent GmbH och turbinen har projekterats av italienska Fincantieri Cantieri Navali Italini S.p.A. Den prefabricerade betongen som använts till själva byggnaden har tillverkats i Estland. Däremot har anläggningens rökgasrening projekterats av svenska Alstom, medan Peab har ansvarat för totalentreprenaden av byggnationen. När arbetet var som intensivast befann sig omkring 300 personer samtidigt på bygget.
– Det absolut svåraste har varit att få ihop all logistik runtomkring, med så många olika leverantörer inblandade. Det har krävts en hel del samordning för att få ihop allt, men det har ändå flutit på bra och vi har klarat både budget och tidsplan, säger Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan, Tekniska verken, till Nordisk Energi.
Erfarenhet sedan tidigare projekt
Med tanke på att Tekniska verken 2004 byggde Gärstadverket i Linköping, fanns en viss kunskap och erfarenhet kring hur man på bästa sätt bygger en så pass stor anläggning sedan tidigare. Att dela upp ett större projekt i flera delprojekt med olika entreprenörer och delprojektledare var ett framgångsrikt arbetssätt som man även tillämpade under arbetet med Lejonpannan.
– Eftersom vi kunnat återanvända många idéer och med erfarenheter från tidigare projekt har projekttiden kunnat förkortas då kraven gentemot entreprenörerna har varit tydliga redan från start, vilket har underlättat mycket, fortsätter Marcus Mattsson.
Blir skyltfönster för verksamheten
Den arkitektoniska utformningen av byggnaden står svenska Winell & Jern Arkitekter för. Själva utseendet är snarlikt Gärstadverket, som är tio år äldre, då båda byggnaderna består av stora glasfasader som löper ut mot E:4an. Tekniska verken har satsat extra mycket på byggnadens utformning, med tanke på att den kommer att fungera som ett skyltfönster för verksamheten. Anläggningen har en höjd på cirka 44 meter med en byggnadsarea på cirka 5 040 kvadratmeter.
När Nordisk Energi tas med på en rundvandring inne i huset ser man ut över Linköping genom glasfasaden.
Själva pannan där man eldar avfallet är inte den största delen av anläggningen. Främst består den av teknik som omvandlar energi till el och till fjärrvärme samt utrustning som renar för att minimera skadliga utsläpp. Pannan har en kapacitet att producera 83 megawatt, vilket genererar 500 gigawattimmar på ett år och motsvarar förbrukningen hos 25 000 villor. Värmeupptagningsytorna i pannan är på 13 000 kvadratmeter, vilket är ungefär lika stort som två fotbollsplaner. Pannan står för ungefär halva projektkostnaden, som totalt sett uppgår till 1, 2 miljarder.
– Pannan är över 40 meter hög och upphängd i taket för att den ska kunna expandera när den blir varm, berättar projektledare Marcus Mattsson.
Ångan som produceras i pannan, leds med rörledning till ett rum där ångturbinen finns. Ångturbinen i sin tur är den som driver generatorn, vilket är där man får ut all el som produceras. När ångan har passerat genom turbinen så kommer den till två stora värmeväxlar och med hjälp utav fjärrvärmevatten kyls ångan till vatten. Vattnet pumpas sedan tillbaka till pannan och på så vis sluter man kretsloppet. Ungefär 10 procent av den totala investeringen har lagts på ångturbinen.
Ungefär hälften av utrymmet i den enorma byggnaden upptas av en stor anläggning för rökgasrening. Genom ett avancerat system av rör och filter renas röken från skadliga partiklar.
15 procent av kostnaden
Rökgasreningens uppgift är att rena rökgaserna från pannan, så att de kan släppas ut genom skorstenen i enlighet med anläggningens miljötillstånd. Rökgasreningen består utav två steg. I det första steget tillsätter man kalk, aktivt kol och vatten till rökgasen. Komponenterna avskiljs sedan, tillsammans med rökgasens föroreningar i slangfiltret. Slangfiltret består av 1 620 slangar och den sammanlagda filterytan motsvarar ungefär en fotbollsplan i storlek. I steg två i rökgasreningen kyls rökgasen och tvättas med vatten. I samband med att rökgasen kyls så utvinns ungefär tio megawatt fjärrvärme, vilket motsvarar årsbehovet att värma upp ungefär tre tusen villor. Då rökgasen passerat rökgasreningen och släppts ut via skorstenenen har man skiljt av ungefär 99 procent av de föroreningar som kommer med rökgaser från pannan.
– Av den totala investeringen av projekt Lejonpannan utgör omkring 15 procent av kostnaden för rökgasreningen.
Det krävs bara en person, plus en kranförare, för att sköta driften av själva pannan, frånsett de fem personer som sitter i ett kontrollrum, lite längre bort och även övervakar Tekniska verkens andra pannor. Lejonpannan innebär att man tar ett stort steg mot att stänga värmeverket som ligger vid järnvägsstationen.
– Lejonpannan minskar vår oljeförbränning med 80 procent och kolförbränningen med 73 procent. Vi behöver fortfarande en viss sådan kapacitet för att klara extrem kyla men målet är att stänga dem helt, säger vd Anders Jonsson.
Vad händer om avfallet tar slut?
– Avfallet minskar, men vi kan importera i många år till. Än så länge har vi många länder inom EU som lägger sitt avfall på deponi. Det kommer att vara så i många år till. Lejonpannan är byggd så att vi lika gärna kan elda flis, om det om 25 år inte finns tillräckligt med sopor.
Tekniska verken har redan börjat planera ytterligare en panna på okänd plats i Linköping.
– Den ska ligga på andra sidan staden. Men var kan jag inte säga. Vi diskuterar detta med kommunen just nu. Vi måste påbörja projekteringen omkring 2017 för att bli klara till omkring 2024, säger Jonsson.
Undersökningar visar på stor miljövinst
Genom undersökningar som forskningsföretaget Profu gjort på hur stor miljövinsten blir när man använder avfall som bränsle, visar resultaten att det är mycket positivt. Eftersom soptippar läcker stora mängder metan som skadar klimatet, så är det mycket bättre att använda det som bränsle, då man minskar behovet av att använda kol och olja. På kontinenten är det vanligt att man eldar elkraftverk med kol, släpper ut värmen i luften, och värmer husen med el. Det är ett enormt energislöseri jämfört med svenska kraftvärmeverk där man producerar el och fjärrvärme på en och samma gång.
Trots att man använder avfall som bränsle så vill Tekniska verken minska avfallsmängderna i samhället. De menar att det är viktigt att återvinna så mycket som möjligt.
– Det är viktigt att det som eldas inte går att återvinna, sade Anders Jonsson.