Digitalisering framhålls av många energibolag som den viktigaste faktorn för hållbar energiproduktion- och distribution. Också samverkan är ett återkommande tema samt den ökade efterfrågan på fjärrkyla. Men viktigast av allt är fortfarande att få bort de fossila bränslena.
Fortum Värme levererar fjärrvärme, fjärrkyla och el till kunder i Stockholms län. Bolaget ägs till lika delar av Fortum och Stockholms stad och har bara på några få år investerat sju miljarder i moderna kraftvärmeverk. Med Värtaverket KVV8 som producerar energi från skogsbiprodukter, tillsammans med en stor investering i det nordvästra nätet i Sigtuna – Brista kraftvärmeverk för avfallsförbränning – har Fortum Värme anpassat sig till framtidens hållbara energi.
– Vi har tagit ett jättesteg för att kunna producera resurs- och klimatneutral energi allra senast 2030, även om målet är att nå dit betydligt snabbare än så, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef vid Fortum Värme.
Systemet är designat för att huvudsakligen producera energi med hjälp av lågvärdiga energiprodukter som skogsindustriella biprodukter, avfall och andra restprodukter. Nio av tio kilowattimmar från Fortum Värme kommer från förnybar eller återvunnen energi.
– Återvinningen av material kan ofta öka. Särskilt i Norden, där vi har ett stort värmebehov, är det helt naturligt att ta till vara på brännbart avfall för att producera fjärrvärme, säger Ulf.
En investering i framtiden
Olika typer av kretsloppslösningar är helt nödvändiga för en hållbar utveckling och är därför också en investering i framtiden, säger Ulf som tycker att det är märkligt att ifrågasätta att det material som har åkt jorden runt för att komma till detaljhandeln transporteras för att gå till energiproduktion när det är förbrukat.
Andra kretsloppsexempel är värmen från några större datacenter i Stockholm som kan ge energi motsvararande Norrköpings behov. Och det avloppsvatten som har renats i till exempel Hendrikdals reningsverk innehåller spillvärme som återvinns och distribueras till fjärrvärmekunderna.
– Återvinning i alla former är en viktig framtidskomponent. Men utveckling och förnyelse av distributionssystemet, tillsammans med en ökad digitalisering behövs också för att effektivisera energikretsloppet, säger Ulf.
Digitalisering
Fortum Värme ligger i framkant nät det gäller utveckling av tjänster som kan effektivisera energianvändningen och har bland annat nyligen skapat en marknadsplats på internet för så kallad öppen fjärrvärme. Här säljs och köps spillvärme; det kan vara en galleria som vill ha komfortkyla eller datahallar som behöver kylas året runt.
Digitaliseringen är en viktig faktor i det hållbara samhället och kan ha stor betydelse ur ett produktionsperspektiv. Energiaktörerna ser framför sig en utveckling där kundernas behov av effekt och energi löpande beräknas och optimeras. Onödiga kostnader undviks. Inte minst kan fjärrvärmens styrbara elproduktion i högeffektiva kraftvärmeverk utgöra en nödvändig balans till den väderberoende vindkraften. Energiaktörerna undersöker också, eller investerar i, olika koncept för lagring av energi, som ackumulatorer och kraftfulla batterier.
– Digitalisering och smarta energisystem kommer att göra samhällets energianvändning betydligt effektivare, säger Ulf.
När det gäller Fortum Värme har bolaget en stabil leveranssituation, med sju till åtta terawattimmar i värmeförsäljning per år. Nyanslutningarna på årsbasis – motsvarande Kalmar kommun i storlek – balanseras av att kunderna blir bättre på att hushålla med värme och fastigheterna mer energieffektiva. I detta finns inget motsägelsefullt, menar Ulf.
– Vi vill inte sälja energi som kunden inte behöver. Vår energiaffär är hållbar när vi får kundernas förtroende - både när det gäller att klara miljön och att hålla kundens kostnader nere.
Ett system så enormt som Stockholms bjuder både på möjligheter och på utmaningar eftersom några kunder behöver värme och andra kyla. Men det är just de olika behoven från tid till annan hos en miljon nätkunder som ger möjlighet att använda energiöverskott i nätet till att uppfylla energibehoven exakt där och när de uppstår.
Fjärrkylan, som kyler datahallar eller kontorslokaler, ger ett värmeöverskott som återvinns. När kallvattnet som pumpas ut till kunder, som lokalt växlar om det till kylluft, kommer tillbaka till nätet är det lite varmare och det ljumma vattnet kan utnyttjas som energiråvara och bli till fjärrvärme. Den högvärdiga gröna elenergin – biokraften – kan användas i elbilar och i tåg.
– Högvärdig energi ska gå till sådant som kräver det medan, medan lågvärdig energi i form av varmvatten från samma produktion kan hålla oss varma året runt. Kan vi introducera konceptet med återvunnen fjärrvärme och fjärrkyla för andra stora städer i världen kan det vara det viktigaste vi gör för den globala utvecklingen, säger Ulf och fortsätter:
– Vi måste visa på det goda exemplet här i Stockholm: att det går att försörja en storstadsregion med förnybar energi och dessutom locka människor till staden. Det ger starka signaler om minskad klimatpåverkan. Men för att underlätta investeringar i energismarta lösningar behöver det europeiska systemet med utsläppsrätter stramas åt.
De energibolag som Nordisk Energi har talat med välkomnar utbyggnaden av miljövänlig elproduktion som exempelvis vindkraft och menar att förnybar, styrbar biokraft går hand i hand med väderbaserad kraftproduktion. Båda behövs när det långsiktiga målet är en hållbar utveckling utan negativ klimatpåverkan.
En utmaning för framtiden är däremot att priset på energi inte alltid kommer att vara så högt som det har varit historiskt, säger Ulf.
– Förmodligen behöver man se över prisstrukturerna på energimarknaden, så att också säkerheten det innebär för kunden att ha ständig tillgång till energin och effekten värderas och prissätts.
