Då Energiforsk i och med konferensen Nya rön om el och värme redovisade resultaten från ett urval av de projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammet SEBRA deltog bland annat Magnus Rydén från Chalmers, som berättade om hur effektivare förbränning kan uppnås i fluidbäddar genom att man använder manganmalm som bäddmaterial.
Energiforsks konferens Nya rön om el och värme, som hölls i juni 2016, lyfte fram ett axplock av de totalt 51 projekten i forskningsprogrammet SEBRA. SEBRA, ett samverkansprogram om bränslebaserad el- och värmeproduktion, bedrevs mellan 2013 och 2015 av Energiforsk och Energimyndigheten, med målsättningen att medverka till utveckling av effektiva och miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar samt skogsindustriella lut- och biobränslepannor.
Ett av de SEBRA-projekt som presenterades under konferensen var ett projekt som syftade till att uppnå effektivare förbränning i fluidbäddspannor med manganmalm som bäddmaterial.
Minskade utsläpp
Magnus Rydén från Chalmers förklarar att man genom att byta ut kiselsanden i en fluidbäddspanna mot syrebärande partiklar, som fungerar som en syrebuffert genom att oxideras där det finns ett överskott av syre och reduceras där det finns ett överskott av bränsle, bland annat kan minska både problemen med dålig blandning av luft och bränsle och utsläppen.
I projektets första fas undersöktes enligt Magnus Rydén fem syrebärande partiklar, som framställts direkt från olika manganmalmer, i en laboratoriereaktor. På så vis kunde de manganbaserade syrebärarnas reaktivitet och utsläpp samt nötning, agglomerering och fysiska egenskaper karakteriseras.
I nästa fas genomfördes sedan experiment med manganmalm som bäddmaterial i Chalmers forskningspanna och Magnus Rydén menar att driftdatan visar att manganmalm ur praktisk synvinkel kan användas som bäddmaterial i fluidbäddspannor. Han berättar också att man kunde konstatera att det åtminstone under vissa förhållanden gick att uppnå mycket omfattande förbättringar när det gäller utsläppen av kolmonoxid.