– Vid klimatkonferensen COP29 har sex nya länder anslutit sig till en global deklaration om att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 för att nå klimatmålen.
Under FN:s klimatkonferens COP29 i Baku, Azerbajdzjan, anslöt sig ytterligare sex länder – El Salvador, Kazakstan, Kenya, Kosovo, Nigeria och Turkiet – till målet om att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten till år 2050. Initiativet, som lanserades vid COP28 i Dubai förra året, har nu totalt 31 anslutna länder som alla ser kärnkraften som en viktig del i att uppnå netto-nollutsläpp och hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader Celsius.
Kärnkraftens roll i klimatmålen
I december förra året stödde 25 länder en ministerdeklaration som undertecknades av stats- och regeringschefer från länder som Kanada, Japan, Frankrike och USA. Deklarationen understryker behovet av att tredubbla kärnkraftskapaciteten som ett led i att nå globala netto-nollutsläpp senast vid mitten av århundradet. Den framhåller även att nya kärnkraftsteknologier har liten markpåverkan, kan samverka väl med förnybara energikällor och har flexibiliteter som gynnar avkarbonisering även utanför elsektorn, särskilt inom svåravkarboniserade industrisektorer.
Under ett evenemang organiserat av COP29-presidentskapet tillsammans med Internationella atomenergiorganet (IAEA), USA och World Nuclear Association, anslöt sig Kazakstan och fem andra länder till deklarationen. Kazakstans energidepartement betonade att landets anslutning till initiativet speglar dess ambition att bidra till hållbar utveckling och minska klimatpåverkan. – Kärnkraft är en nyckelkomponent i Kazakstans energibalans, vilket gör det möjligt för landet att uppnå koldioxidneutralitet till 2060 och öka andelen rena energikällor, kommenterade departementet.
Stöd från banker och industri
World Nuclear Associations generaldirektör Sama Bilbao y León välkomnade de nya länderna och lyfte fram kärnkraftens centrala roll för att kostnadseffektivt nå Parisavtalets mål.
– De länder som skriver under deklarationen gör ett långsiktigt åtagande, med en tydlig inriktning på framtida energitrygghet och stabilitet, sade Bilbao y León. Deklarationen får också stöd av flera globala banker och teknologiföretag, vilket signalerar ett ökat intresse från finanssektorn för kärnkraftsindustrin.
I september 2023 lanserade World Nuclear Association tillsammans med Emirates Nuclear Energy Corporation och stöd från IAEA och den brittiska regeringen initiativet Net Zero Nuclear. Målet är att främja samarbete mellan regeringar, industriledare och det civila samhället för att möjliggöra en utökad användning av kärnkraft för att nå klimatmålen. Initiativet har hittills fått stöd från över 130 företag som en del av Net Zero Nuclear Industry Pledge.
USA:s satsningar på kärnkraft
Samtidigt som stödet för kärnkraft växer internationellt har USA nyligen presenterat en vägkarta för att bygga ut sin egen kärnkraftskapacitet till 200 gigawatt till år 2050. Detta är en del av landets strategi för att diversifiera sin energimix och stärka energisäkerheten. Den amerikanska administrationen under COP28 lyfte fram kärnkraftens betydelse som en hållbar energikälla och som en viktig komponent för att minska beroendet av fossila bränslen.
Under klimatveckan i New York i september signalerade 14 av världens största banker sitt stöd för att tredubbla kärnkraftskapaciteten globalt. Detta ses som en viktig markering av finanssektorn, som nu börjar se kärnkraften som en avgörande komponent i den globala omställningen till ren energi.
Kärnkraft för en hållbar framtid
Med ökad global efterfrågan på energitrygghet och tillförlitlighet har kärnkraften fått förnyat stöd som en stabil energikälla. Initiativet att tredubbla kärnkraftskapaciteten visar på en stark internationell samstämmighet i frågan. Kärnkraften, tillsammans med förnybara energikällor, ses som en lösning för att möta framtidens energibehov och samtidigt nå de globala klimatmålen.
World Nuclear Association konstaterade att kärnkraft nu ses som en nödvändig energiform för att säkerställa stabil energitillgång i en osäker framtid.
Källa: Nuclear World News