Grundämnet fosfor är nödvändigt för all biomassaproduktion och matproduktion. Ett ämne oumbärligt för liv, som vi nu måste hantera i en global utmaning. En stor del av den fosfor som kommer in via maten hamnar i avloppsreningsslam och idag återvinns bara en mindre del av detta. Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Sandviken Energi och internationella Andritz ska i ett gemensamt konsortium arbeta för en teknisk lösning för att kunna återvinna fosfor från avloppsslam.
Vi står inför en global utmaning, fosfor, som främst utvinns från ett mineral som heter apatit, är en resurs som nu håller på att ta slut. Hur länge råder det delade meningar om, vissa säger 50 år, andra tror att den räcker längre, skriver Sandviken Energi.
Idag deponerar Sandviken Energi sitt avloppsslam från Hedåsens reningsverk vid en avfallsanläggning men söker andra alternativ för framtiden. Tillsammans med Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Andritz ska de försöka hitta en lösning för hållbar återföring av fosfor.
Befintliga förbränningsanläggningar
För tillfället har professorerna hittat partners som gör det möjligt att omsätta forskningen till praktisk verklighet. En av dem ska vara en teknikägare i Andritz, som ser en global marknadspotential i om- och tillbyggnad av befintliga förbränningsanläggningar samt Sandviken Energi som vill undersöka möjligheten att återvinna fosfor.
Forskningsprojektet går ut på att förbränna hygieniserat och pelleterat slam. Det ska då vara renat och vara som att förbränna vilken pellets som helst.
På Luleå tekniska universitet teknoekonomiska studier genomförts som visar att det går att få bra ekonomi i fosforåtervinning från slam, genom att elda slammet med andra biobränslen. Intäkterna kan komma från tre håll, att sälja handelsgödsel, intäkter från fjärrvärmeleverans samt intäkt för mottagning och kvittbildning av råslam, enligt Marcus Öhman, professor och ämnesföreträdare i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
