För att hålla uppe tempot i klimatomställningen behöver elförsörjningen till Gotland förstärkas. Regeringen har också pekat på hur viktigt det är att utvidga transmissionsnätet till Gotland i god tid innan den nuvarande förbindelsen fasas ut på grund av ålder. "Nu ser vi fram emot att Svenska kraftnät fattar beslut om en tydlig och välförankrad tidplan som säkerställer att den nya Gotlandsförbindelsen är på plats innan 2030", menar Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige
Gotland är i fokus av flera anledningar. I ljuset av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och den alarmerande klimatutvecklingen har redan prioriterade frågor om beredskap, försörjningstrygghet och tempo i klimatomställningen blivit än mer angelägna. Och här har Gotland fått en central roll.
Slite CCS – avgörande för att nå klimatmål och tillgång till samhällskritisk resurs
Vid cementfabriken i Slite på Gotland tillverkas omkring 3/4 av all den cement som används i Sveriges samhällsbyggnad. Här står vi redo att etablera en av världens första fullskaliga CCS-anläggningar. När Slite CCS tas i drift 2030, kan vi fånga in och lagra uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar ca 3 procent av Sveriges samlade utsläpp. Det handlar alltså om ett betydande bidrag för att nå svenska klimatmål 2030. Omställningen av Slitefabriken medför inte bara en hållbar cementproduktion över tid, utan säkerställer också tillgången på klimatpositiv cement till konkurrenskraftiga priser för samhällsbyggande och viktiga infrastrukturprojekt i Sverige.
Därför ställs frågan om en trygg elförsörjning och ett utvidgat transmissionsnät till Gotland på sin spets. En fullskalig CCS-anläggning är helt beroende av att elnätet uppgraderas i god tid innan 2030 för att säkerställa tillräcklig tillgång till både el och effekt.
Samtidigt som mer elproduktion ska anslutas och elanvändning och effektbehov ökar, närmar sig nuvarande anslutning sin tekniska livslängd. Lägg där till att återkommande totala strömavbrott och fortsatt bristande elkvalitet på Gotland medför betydande störningar och konsekvenser som drabbar gotländska företag, verksamheter och gotlänningarna på ett sätt som ingen annan del av landet.
Varför måste den nya Gotlandsförbindelsen vara på plats innan 2030?
Ja, spelar verkligen några år framåt eller bakåt i tiden någon roll? I det här fallet – en stor roll. De viktigaste anledningarna är att:
- Den tekniska livslängden i befintlig förbindelse närmar sig sitt slut.
Till att börja med ökar risken för att kapacitetstaket nås och den tekniska livslängden i befintlig förbindelse överskrids för varje år som går. Svenska Kraftnät bedömer att den tekniska livslängden nås i mitten av 2030-talet, vilket gör det riskabelt att vänta till efter 2030.
- Säkerställa inhemsk och trygg byggmaterialförsörjning över tid.
Sett till den säkerhetspolitiska utvecklingen, är en hållbar och leveranssäker byggmaterialförsörjning en viktig del av den civila och militära beredskapen.
- Tidsfaktorn är kritisk för investering och byggstart av CCS-anläggningen i Slite.
Ett beslut om investering och byggstart förutsätter en säkrad elförsörjning till 2030. Vi vill kunna fatta ett investeringsbeslut i storleksordningen 10 miljarder svenska kronor om tre år. Då måste vi veta att det finns förutsättningar för projektet och vilka spelregler som gäller. Vi vet ingetdera idag.
- Klimatomställningen i cementindustrin spelar en viktig roll för Sveriges klimatmål.
Som insatsvara i flera viktiga bygg- och infrastrukturprojekt spelar cement utan klimatpåverkan en avgörande roll för Sveriges omställning. Det vittnar inte minst bygg- och anläggningsbranschens färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige om, som faktiskt står och faller med CCS-satsningen i Slite. Cementen är helt enkelt central för att nå klimatambitionerna för vägar, järnvägar, etablerande av nya industrier, ny elkraftproduktion och bostadsbyggande.
Så vad behöver hända nu?
Det finns alltså en rad akuta behov som lett fram till att regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till Gotland. Behovet omfattar därtill ett förstärkt regionnät på Gotland - en elnätsutbyggnad som också behöver accelereras.
Nu krävs snarast möjligt ett beslut från Svenska kraftnät om en tydlig och välförankrad färdplan som innebär att elnätsutbyggnaden kan slutföras innan 2030.
Nu har vi chans i Sverige att ta täten i klimatomställningen, låt oss inte falla på målsnöret. Så, med stärkt beredskap och klimatvinster på agendan blir det extra angeläget att få på plats en tidplan som säkerställer Gotlands långsiktiga elförsörjning till 2030. Vi ser fram emot ett sådant beslut innan sommaren.
Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige