Om 22 år ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Det kräver stora insatser på bred front. Industrin, som står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp, står inför en stor utmaning.
För 22 år sedan släppte svensk industri ut motsvarande 22 miljoner ton fossil koldioxid. I år har dessa utsläpp minskat till knappt 16 miljoner ton. För att hinna till noll år 2045 måste vi lägga i högsta växeln – efter 2045 ska Sverige uppnå negativa utsläpp.
Samtidigt har svensk industri en stor utmaning i att möta en allt hårdare konkurrens på den globala marknaden. Många länder satsar på grön teknik genom nationella stödprogram och även i Sverige krävs stora insatser för att skapa nya marknader för klimatneutrala alternativ, som både kan locka hållbara investeringar och generera exportmöjligheter. Sverige ligger i framkant på många sätt, men nytänkande behövs – både för klimatmålen och den svenska industrins framtid. Att ställa om till fossilfritt i alla led kräver kunskap, tid och resurser. Här kan staten och EU skjuta till pengar, för att möjliggöra och underlätta arbetet.
Industriklivet har utvecklats
För fem år sedan fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att leda Industriklivet. Syftet var, och är, att ekonomiskt stötta innovativa satsningar som driver på industrins klimatomställning. Vid starten var det framför allt ”de stora skorstenarna”, det vill säga de största industrierna med de mest omfattande utsläppen, som beviljades merparten av de ekonomiska stöden.
Nu, sedan ett par år tillbaka, finns forsknings- och investeringsstöd även för lösningar som leder till negativa utsläpp, och för så kallade strategiskt viktiga insatser såsom ny teknik eller innovationer som minskar utsläppen i andra delar av samhället, utanför industrin.
Tanken är att engagera aktörer från hela värdekedjan, från utsläppare till teknikleverantörer, branschorganisationer och akademin, inklusive transport och lagring – för att på sikt bidra till en systemförändring.
Sedan starten har Industriklivet alltså utvecklats och breddats för att passa nya teknikområden och fler branscher. De så kallade teknikspår som fått störst ekonomiskt stöd hittills är inom vätgas, elektrifiering, återvinning och CCU, en process för att fånga in och använda koldioxid som råvara inom industrin. Inom Industriklivet kan man söka stöd för flera olika typer av projekt, från forskning till investering.
Industriklivet har sedan 2018 och fram till årsskiftet 2022-2023 beviljat 2,2 miljarder kronor till 126 projekt. Samtidigt har företagen själva bidragit med 5,08 miljarder. Totalt finns 175 unika projektparter inom satsningen. I media har enskilda större projekt och företag fått uppmärksamhet, men Industriklivet stöttar många mikro-, små- och medelstora aktörer i hela landet. Även universitet och forskningsinstitut. Tillsammans utgör de en viktig grundbult i omställningen.
Antal beviljade projekt och beviljade medel fördelat på projekttyp
Nytänkande och långsiktighet
En utvärdering av Industriklivets första fem år, som initierats av Energimyndigheten och utförts av en oberoende konsult, visar att viljan till omställning och medvetenhet om klimatfrågan är stark hos stödmottagarna. På enkätfrågan "Vilka långsiktiga effekter hoppas ni på (med Industriklivet)?" svarade 95 procent av respondenterna att de ville minska sina fossila utsläpp eller uppnå negativa utsläpp.
Samma utvärdering slår fast att Industriklivet bereder vägen för stora utsläppsminskningar på sikt. Det är ju först när de nya teknikerna implementeras brett som de stora resultaten kommer. De potentiella utsläppsminskningarna för de beviljade projekten, vid implementering i full skala, är 9 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar samma mängd koldioxid som svenska personbilar släppte ut under 2021.
Att gå från fossila till fossilfria lösningar kan innebära en ekonomisk risk, särskilt för verksamheter med traditionella tillverkningsprocesser eller begränsade resurser. Genom omställningen tvingas de tänka nytt, både när det gäller affärsmodell, organisation och teknik. Industriklivets stödmottagare upplever att det ekonomiska stödet är en nödvändighet för att våga ta steget.
– Industrin har en nyckelroll i omställningen. Ambitionen med Industriklivet är inte bara att skapa förutsättningar för en fossilfri industri, utan ska även bidra till ett fossilfritt samhälle. Insatser inom industrin innebär en stor potential att minska klimatpåverkan i andra delar av värdekedjan, säger Klara Helstad, enhetschef hållbar industri på Energimyndigheten.