Energiforsks vätgaskonferens 2024 hölls den 11-12 december i mässhallen i Älvsjö och mottot var ”Fast Forward to Net Zero, business as usual fungerar inte”. Medverkande var bland andra olika industrier, universitet, forskningsinstitut, myndigheter och utställare, faktiskt ända från Kanada.
Konferensen började med en halvdag där alla kunde samlas och lyssna på samma föredrag, varefter de närvarande delades sig på i huvudsak tre olika linjer: industri, säkerhet och marknad. Totalt kunde man båda dagarna avnjuta 63 föredrag inom alla möjliga ämnen, från tillståndsprövning till gasturbiner och vätgasdrivna flygplan.
Gemensamma ämnen första dagen var till exempel: Vad har hänt på ett år, vätgasens roll i energi- och klimatomställningen, åtta år med Hybrit, aktuellt inom vätgas på Regeringskansliet, industri, energi och politik ställer om Luleå och en redogörelse för Energimyndighetens uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige, med mera liknande.
Sedan delades auditoriet i olika intressegrupper, en politisk, en om säkerhet och en om transport mm.
Politikgruppen riktade in sig på svensk konkurrenskraft, satsningar på regional tillväxt, internationella utsikter, olika vätgastrender i Europa, rapporter från regeringens innovationsrådgivare i Peking, New Delhi, London m fl, vätgasrevolutionen så som den ser ut i Kanada, hur samarbete i Norden blir nödvändigt för att driva fram vätgasprojekten etc.
Säkerhetsgruppen fick till livs ämnen som: resiliens och försörjningstrygghet, upprätthållande av samhällsviktig verksamhet och hur det borde återspeglas i den offentliga verksamheten, hur man klarar cybersäker produktion genom att faktiskt bry sig om EU:s direktiv NIS2, hur man säkerställer ett resilient energysystem utan import av bränsle eller fossilbaserad el, konkreta lösningar och strategier för att bygga robusta och flexibla energisystem, etc.
Transportgruppen ägnade sig bland annat åt följande ämnen: Hur Volvo Lastvagnar gör för att nå nollutsläpp, Scanias vätgasresa med utmaningar, ambitioner och innovationer.
Och det var bara första dagen. Andra dagen var minst lika intensiv, med ämnen som disciplinerna gränsdragningsfrågor vid miljöprövning, gruv- och mineralindustrin, Fortums Kalla-projekt i Loviisa, Swerim som visade sin unika test- och demonstrationsmiljö för vätgasapplikationer inom hela metallindustrin, produktionskostnader för grön vätgas, LTU Green Fuels berättade om testning, utveckling och utbildning inom vätgasområdet, konsultbolaget AFRY berättade om hur de förbättrar sina kostnadsbedömningar, Åbro bryggeri berättade om fossilfritt öl och därpå investeringsbeslut och policier och lagar.
Varje föredragsdag avslutades sedan med en paneldiskussion där alla åskådare fick en möjlighet att ställa frågor till alla föredragshållare.
Och det här var bara översiktligt. Nu några tekniska detaljer.
Hybrit fungerade!
Vattenfall hade ett glatt meddelande: Det har varit mycket prat fram och tillbaka om det fossilfria stålet i Norrland, men nu är det klart. Hybrit fungerade enligt avsikt. Efter fyra års drift av pilotanläggningen har 5000 ton fossilfritt stål framställts. Inga tekniska hinder kunde identifieras så resultaten banar väg för ytterligare utveckling och implementation av Hybrit-tekniken i industriell skala. Dessutom lyckades projektet inom utsatt tid och budget, men för att kunna fortsätta utevcklas behövs många flera terawattimmar el.
Behovet är 50 TWh år 2030
Om man bara ska sammanfatta kan man säga som Energigas Sverige att år 2030 kommer landet att ha ett behov av 50 terawattimmar fossilfri gas, där vägtransporter kommer att behöva 6 TWh, sjöfarten 3 TWh, industrin 40 TWh och kraftvärmeverken 1 TWh. Målet är nollutsläpp år 2045.
Sensorer viktiga
Många framträdanden och utställare visade olika typer av sensorer som kunde känna även små koncentrationer av vätgas i olika miljöer. Vätgas luktar inte och syns inte, men är oerhört explosiv i luft, så korrekt utförda röranläggningar och känsliga sensorer är av största vikt, eftersom den största risken ligger i gasläckor.
Försörjningstrygghet
Det hjälper emellertid inte att satsa på en ny energibärare som vätgas om EU gör sig beroende av världen runt omkring för material, komponenter och tjänster, för blir det en krissituation kanske vi inte längre kan få rör från Kina, eller när de tretton planerade vindkraftparkerna som skulle kunna producera vätgas inte blev av. Resultatet blev ett högt elpris, som hämmar elektrolyseringen av vätgasen. Statens budget i energifrågan är dessutom oklar. Industrin väntar på statens energiforskningsproposition för 2025.
Dessutom tog man upp den vanliga paradoxen om tillgång och efterfrågan, där man kan ta gasdrivna fordon som exempel: Varför investera i gasdrivna lastfordon när det inte finns gastankstationer? Och varför investera i gastankstationer, när det inte finns någon som vill tanka gas? Slutsatsen är att vi bara ser början av utvecklingen ännu.
Sammantaget kan man säga att det fanns något för alla och att det var alldeles för många begivenheter för att kunna redovisa i en så här kort text, men en sak som knöt samman allt var det kloka beslutet att inte dela ut gåvor till föredragshållarna utan istället skänka prispengarna till projektet Blågula bilen, som kör nödhjälpsutrustning till Ukraina. Förhoppningsvis ska inte detta behövas när vi ses till Vätgaskonferensen 2025.
AV Jörgen Städje
Foton Jörgen Städje
Fakta: vätgasord
Grå vätgas: vätgas som framställs genom en process som kallas för ångreformering av naturgas. Grå vätgas är för närvarande det billigaste sättet att producera vätgas.
Grön vätgas: vätgas som framställs genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara energikällor.
Försprödning: atomärt väte kan tränga in i metallers struktur, försämra metallens mekaniska egenskaper och försvaga materialet. Detta är viktigt att känna till när man bygger röranläggningar, ventiler, förvaringstankar mm.
Hydrogen Valley: ställen där vätgasutvecklingen pågår för fullt i Norden, enligt Nordic Energy Research i Oslo.
UHS – Underground hydrogen storage: sätt att lagra vätgas i stora mängder under marken, i till exempel uttjänta saltgruvor eller uttjänta gasfält till havs.
DRI – Direktreducerat järn: Metod att återvinna stål i ljusbågsugn med insprutning av fossilfri vätgas.
