Under 2024 stod Jönköping Energi för en betydande del av de växthusgasutsläpp som rapporterades i Jönköpings län. Företaget driver flera produktionsanläggningar för el och fjärrvärme, där kraftvärmeverket i Torsvik är den största.
Verksamheten bygger i grunden på att hantera restavfall som inte kan materialåtervinnas – ett system som blivit allt viktigare sedan det nationella förbudet mot deponering trädde i kraft 2002.
Det faktum att Jönköping Energi återfinns högt i utsläppsstatistiken beror inte enbart på deras egen verksamhet, utan speglar också brister i Sveriges avfallshantering. Eftersom energiåtervinningen bygger på att ta hand om icke återvinningsbart restavfall, har den ökande mängden plast i hushållsavfallet lett till större klimatpåverkan. Detta är i sin tur ett resultat av ökad plastanvändning i förpackningar samt ett fortfarande bristfälligt producentansvar.
– "En annan förklaring till högre siffror är att Jönköping Energi infört faktisk mätning av utsläpp, i stället för tidigare schablonberäkningar – en förändring som ger en mer rättvisande men också högre redovisning," säger Dan Bruhn, ansvarsområdeschef på Jönköping Energi.
Förstudie om koldioxidinfångning
Företaget arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från sina anläggningar. Bland annat har man genomfört en förstudie om möjligheterna att införa koldioxidinfångning (CCS) vid kraftvärmeverket i Torsvik.
– "Vi bevakar och följer utvecklingen kring koldioxidinfångning. Vi tror att anläggningar som kraftvärmeverket på Torsvik kommer att behövas över lång tid och därmed blir det nödvändigt att samla in CO2. Vi är även aktiva i frågor som rör ökat producentansvar för avfall och för en dialog med stora fjärrvärmekunder kring hur utsläppen kan minska genom förbättrad källsortering," säger Dan Bruhn.
