Den europeiska vindindustrin är på väg mot bättre tider efter år av utmaningar tack vare nya initiativ från EU och nationella regeringar. Men risken för flaskhalsar i utbyggnaden av europeisk havsvind kvarstår, enligt Sven Utermöhlen, VD för RWE Offshore Wind.
RWE äger bland annat vindkraftsparken Kaskasi, som byggdes 2022, 35 km från Helgoland i den tyska delen av Nordsjön. Enligt de senaste prognoserna från WindEurope kommer EU i genomsnitt att installera 29 GW vindkraft årligen mellan 2024 och 2030. Det skulle ge en total kapacitet på 393 GW, vilket betyder att de europeiska målen för 2030, som enligt branschorganisationen kräver 425 GW, nästan är inom räckhåll.
Kamp med mindre order
Inflation och stigande kostnader har de senaste åren skapat oro för den europeiska vindindustrin, som också har kämpat med lägre orderstorlekar och ökad konkurrens på den globala vindarenan. Ett ökat politiskt fokus, inklusive EU:s Wind Charter, där medlemsländerna åtar sig att stödja industrin, bidrar enligt Sven Utermöhlen till att återfinna fotfästet inom den europeiska vindindustrin.
Men den erfarne energidirektören pekar på ett område som fortfarande är bekymmersamt.
- Vi ser att vissa företag i leverantörskedjan åter blir lönsamma och bygger nya fabriker. Det är tydliga tecken på att vindindustrin i Europa rör sig åt rätt håll. Men det finns fortfarande en obalans mellan målen för utbyggnaden av havsvind och produktionskapaciteten i Europa, påpekar han.
Tryck på leverantörskedjorna Under de kommande åren måste rekordstora mängder havsvind byggas. Både i Danmark, Europa och resten av världen. Detta sätter enormt tryck på vindkraftstillverkare och underleverantörer som måste leverera fler rotorblad, torn och fundament än någonsin tidigare. RWE ensamt förväntar sig att utöka sin offshore-kapacitet från 3,3 GW idag till 10 GW år 2030. En robust europeisk leverantörskedja är avgörande för att 2030-målen ska kunna uppnås.
Målen för 2030 en flaskhals
- Men de nuvarande regelverken speglar inte tillräckligt de utmaningar som branschen står inför, både för företag i leverantörskedjan och för oss som utvecklare. Det är något som måste adresseras för att hålla utbyggnaden på rätt spår och samtidigt säkerställa att investeringarna förblir i Europa och möjliggör en energiomställning som också är skapad i Europa.
Han framhåller bland annat att målen för 2030 i sig utgör en flaskhals för en framgångsrik utbyggnad, eftersom många europeiska länder vill ha projekt levererade och anslutna till elnätet inom en mycket kort period fram till 2030.
Därför uppmanar han de nationella regeringarna i EU att ge utrymme för mer flexibilitet när det gäller när ny kapacitet ska anslutas till elnätet för att bättre möta den stora konkurrensen om komponenter, hamnfaciliteter, installationsfartyg och kvalificerad arbetskraft.
Begränsad flexibilitet
Danmarks största havsvindpark I planerna för RWE:s 10 GW år 2030 ingår också Thor-parken, som från 2027 ska producera ren el utanför Thorsminde och motsvara förbrukningen i en miljon danska hushåll.
- Vi är mycket tacksamma för det varma välkomnandet i Holstebro- och Lemvig-området och kunde inte ha önskat oss ett bättre partnerskap, säger Sven Utermöhlen, som gläds åt att det stora projektet övergripande går enligt plan. Under de kommande åren ska fundament installeras och kablar dras till havsvindparken, som blir Danmarks hittills största.
- Om det finns begränsad flexibilitet när det gäller byggplanen på en redan mycket ambitiös tidsplan för leverans och höga böter om milstolparna inte nås i tid, utgör det en hög risk för oss som utvecklare. Och det gör upphandlingarna mindre attraktiva jämfört med några av de andra marknaderna vi är aktiva på, säger han Utermöhlen.
Källa: RWE