Försvarsberedningen överlämnade den 26 april sin rapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” till försvarsministern Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Rapporten pekar på att Sverige står inför ett viktigt beslut om totalförsvaret. Den betonar behovet av att stärka både det militära och civila försvaret som tillsammans utgör totalförsvaret.
Krisberedskap och totalförsvar är avgörande för att skydda vårt energisystem och samhället i stort. Allt eftersom hoten och riskerna i omvärlden ökar, blir ett långsiktigt arbete ännu mer nödvändigt. Energiföretagen välkomnar rapporten ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” (Ds 2024:6), som lyfter fram frågan om att återskapa en modern version av det tidigare driftvärnet för att skydda och övervaka kritisk infrastruktur.
Beredningens förslag innebär att det militära försvaret får en ökad finansiering från 2025 till 2030, vilket kommer att uppgå till 20 miljarder kronor år 2030. Det civila försvaret får en ökad finansiering som kommer att uppgå till 15 miljarder kronor år 2030. Rapporten specificerar dock inte hur medlen fördelas inom det militära respektive civila försvaret.
Förslag för att stärka energisystemets leveranssäkerhet För att öka robustheten och säkerställa energiförsörjningen krävs åtgärder som kan bibehålla funktioner även i kris- och krigstider.
Energiföretagen lyfter fram tre åtgärder som inte nämns i rapporten men som är avgörande för att säkra energisystemet och totalförsvaret under kris- och krigstid:
-
Återinförande av ett starkt driftvärn Under kalla kriget fram till 2005 fanns ett driftvärn. En del av hemvärnet ansvarade för att försvara viktiga anläggningar, inklusive infrastruktur och energiförsörjning. Försvarsberedningen föreslog i tidigare rapporter att en liknande organisation skulle återinföras, och detta har aktualiserats av flera myndigheter.
-
Upprättande av reparationsberedskap för energisektorn Tillgången till energi är avgörande för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska kunna fungera långsiktigt. För att säkerställa leveranssäkerhet, robusthet och motståndskraft i energisystemet, även vid kris och krig, behöver en prioritering göras av civilplikt för energiberedskap och behovet av lagerhållning. Försvarsberedningens rapport tar delvis upp detta genom att betona vikten av beredskap för det militära försvaret.
-
Säkring av ö-drift i hela landet Vid långvariga avbrott i den nationella elförsörjningen kan ö-drift bli nödvändigt, vilket kräver omfattande och kostsamma åtgärder. Därför är det viktigt med en tydlig prioritering för att fokusera resurser på områden med störst behov.
Regeringen betonar vikten av ö-drift i de nya energipolitiska målen. Ändå saknas klarhet kring omfattningen av denna förmåga och dess finansiering för att täcka hela landet. Ökade krav på ett robust energisystem bör inte belasta kunderna ensamma. Detta behov av förmågor nämns inte i försvarsberedningens rapport.
Säkerställa finansiering Finansieringen, utvecklingen och förvaltningen av Sveriges civila och militära försvar är ett statligt huvudansvar. Alla tre nämnda områden kräver långsiktig statlig finansiering för att kunna byggas upp och underhållas över hela landet. Försvarsberedningens riktlinjer kräver att finansieringsansvaret klargörs, särskilt vad gäller krigsviktiga företag (k-företag).
Regeringens energipolitiska proposition föreslår ett nytt mål för leveranssäkerhet i energisystemet. De föreslagna åtgärderna är viktiga för att säkra energiförsörjningen och leveranssäkerheten, och de måste planeras, beslutas och finansieras. Finansiering för att säkerställa försörjningstryggheten bör komma från statliga garantier och avtal. Regering, riksdag och myndigheter bör även beakta privata aktörers förutsättningar och betydelse i samhällsutvecklingen.
Försvarsberedningens rapport föreslår en välkommen ökning av ambitionen för det civila försvaret. Nu måste denna ökning omsättas i handling och konkreta förslag för energisektorn. Flera av dessa har redan lyfts fram av beredningen och i energipolitiska inriktningspropositionen. Dessutom måste finansieringsansvaret klargöras.
– Privata företag får idag inte betalt för alla säkerhetsinvesteringar och fördelar som de tillför systemet i form av effekt, leveranssäkerhet och fysiska skyddsåtgärder, säger Åsa Petterson, vd för Energiföretagen.