Omställningen av Tysklands industri mot klimaneutralitet är en enorm utmaning. Att uppnå detta kräver pragmatism snarare än överdriven reglering. Nyligen presenterade Tysklands Förbundsminister för Ekonomi, Robert Habeck, sin omstridda idé om "Gröna Ledande Marknader".
Målen är tydliga: Tyskland måste bli klimaneutralt år 2045, medan EU strävar efter 2050. Båda målen är ambitiösa. Risken för vissa sektorer, såsom energiintensiva industrier, att inte överleva omställningsprocessen är verklig. Politikerna är medvetna om denna fara, men bekämpar den med otillräckliga medel.
Ekonomiskt stöd och reglering
I Bryssel och Berlin har det beslutats att stödja omställningen med betydande ekonomiska investeringar. Trots att detta initialt låter lovande, följer medelstilldelningen med överdriven reglering. Detta gäller lika mycket för krav från både Bryssel och Berlin, ofta utan komplementaritet.
Det finns ingen indikation på förbättring. Tvärtom, pågående regleringsprojekt väcker rädsla för försämring. Det finns en risk att politikerna blir överväldigade och initierar utveckling som de inte längre kan kontrollera.
Vätgas som exempel
Vätgas, till exempel. Företag som söker bidrag måste omfattande bevisa överensstämmelse med en komplex uppsättning regler. De stränga kraven, särskilt i Europa, förlöjligas utomlands.
Elektrolyser för vätgasproduktion, efter en övergångsperiod, måste endast drivas med el från ytterligare källor som solcellmoduler eller vindkraftverk. Detta är för att förhindra kannibaliserings-effekter och säkerställa att grön energi för elektrolys inte dras tillbaka från den bredare marknaden. Dessutom måste det finnas en nära tidsmässig och rumslig korrelation mellan elproduktion och vätgaselektrolys.
Denna Handelsblatt-artikel belyser de utmaningar som Tyskland står inför när det gäller övergången till klimaneutralitet. Trots ambitiösa mål är medlen för att uppnå dem hindrade av överdriven reglering och bristande samordning mellan EU och nationella policys. Exemplet med vätgasproduktion illustrerar hur stränga regler i Europa kan hindra framsteg och inbjuda skepticism från globala observatörer. En pragmatisk approach är avgörande för att navigera denna komplexa övergång på ett effektivt sätt.
Källa: Handelsblatt