Dags för driftsättning av Värtaverket

När biokraftvärmeverket invigts minskar koldioxidutsläppen i Stockholm med cirka 126 000 ton per år. Foto: Fortum
När biokraftvärmeverket invigts minskar koldioxidutsläppen i Stockholm med cirka 126 000 ton per år. Foto: Fortum
Fortum Värmes nya biokraftvärmeverk blir störst i Europa och har en samlad projektbudget på 4,5 miljarder kronor. Foto: Fortum
Fortum Värmes nya biokraftvärmeverk blir störst i Europa och har en samlad projektbudget på 4,5 miljarder kronor. Foto: Fortum

Efter tre års intensivt byggande har det blivit dags för Fortum Värme att driftsätta sitt biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtahamnen. Första kvartalet 2016 räknar bolaget med att kunna leverera el och värme från det nya biokraftvärmeverket och i maj väntar den officiella invigningen.

Fortum Värmes nya biokraftvärmeverk har en samlad projektbudget på 4,5 miljarder kronor. Utöver själva biokraftvärmeprojektet omfattar projektet ytterligare två delprojekt; en ny pir med landströmförsörjning för fartyg samt drygt två kilometer underjordiska tunnlar som gör det möjligt att frakta flis till biopannan på ett smidigt sätt. Tunnlarna stod klara i september 2015 och i december inleddes testproduktionen av el och värme.

I mitten av december 2015 var det dags för en avgörande milstolpe i projektet då den första fartygsleveransen med 10 000 kubikmeter flis anlände till Värtahamnen. Leveransen utgjorde startskottet för att testa all utrustning i biokraftvärmeverket, däribland kranen som lastar av bränslet, den specialbyggda piren, leveransbanden och hela mottagningsanläggningen fram till bergrummet där biobränslet förvaras innan det ska eldas i pannan.

– I december 2015 trimmade vi in tåglossningssystemet i hamnen genom att provköra ett tåg med tomma containers. Det fungerade bra och tåglossningsprocessen fungerar nu enligt plan. Nu när den första flislasten dessutom har transporterats in till vårt bränslelager har vi hunnit sätta hela anläggningens logistiksystem på prov, vilket utgör en viktig milstolpe i driftsättningen, säger Mats Strömberg, Fortum Värmes huvudprojektledare för det nya biokraftvärmeverket.

Driftsättningen av den nya brännaren inleddes i november 2015. De första testdagarna präglades av korta start och stopp för att säkerställa att brännarnas tändning fungerar som den ska. Ungefär en vecka senare, i slutet av november, kördes brännarna sammanhängande i mellan två och tre dygn. I december genomfördes ångblåsning, vilket innebär att man blåser rent de ångledningar som leder ner till den turbin som omvandlar ånga till el och värme.

Driftsättningen omfattar flera faser, bland annat att torka murverket i pannan, rengöra pannan, ”blåsa rent” rören innan turbinen används, testa anläggningens säkerhetssystem och trimma ihop det stora kraftvärmeverkets olika delar. Under hösten anlände de första bränsletransporterna med båt till Fortum Värmes nya bränslehanteringssystem i Energihamnen.

– I januari fortsätter arbetet med återstående installationer som inte är tidskritiska för projektet. Andritz kommer exempelvis att montera katalysatorn med målsättningen att kunna inleda el- och värmeproduktionen med fastbränsleeldning i slutet av januari. Därefter kan ångturbinen driftsättas. Den officiella invigningen av det nya biokraftvärmeverket äger rum i maj, men innan dess bör biokraftvärmeverket ha hunnit vara i drift en period, säger Mats Strömberg.

Fakta: När Fortums biokraftvärmeverk i Värtahamnen går in i en skarp driftsfas i början av 2016 kommer flis från skogsavfall samt rester från sågverksindustrin att omvandlas till 750 gigawattimmar el och 1700 gigawattimmar värme årligen. Det motsvarar uppvärmningen av cirka 190 000 normalstora lägenheter. När biokraftvärmeverket invigts minskar koldioxidutsläppen i Stockholm med cirka 126 000 ton per år, vilket motsvarar vägtrafikens koldioxidutsläpp i Stockholm under 1,5 månader. Biobränslepannan kommer från det österrikiska företaget Andritz och baseras på CFB-teknik med en ångkapacitet på 330 megawatt.