Under konferensen Panndagarna deltog ett flertal representanter från såväl kraftproduktionsbranschen som forskningsvärlden för att dela med sig av sina erfarenheter från sin forskning och sitt arbete med både gamla och nya anläggningar. Några av dessa är Wlodek Winkler från Vattenfall, Johan Thelander från Karlstads Energi och Henrik Hofgren vid Lunds Universitet.
Wlodek Winkler, som är elchef på Vattenfall Värme Uppsala, delade med sig av sina erfarenheter när det gäller turbinrevisioner som utförs av en annan leverantör än tillverkaren.
- Originaltillverkare sitter förstås med trumfkort. De har originalritningar. De har all historisk data. Det är därför lättare, säkrare och mer bekymmersfritt att skriva kontrakt med en originaltillverkare, men det finns även andra aspekter som kostnader och garantier, säger Wlodek Winkler.
Upphandling
Wlodek Winkler talar om att den senaste stora revisionen av turbinen vid Uppsalas kraftvärmeverk gjordes 1999 och att det då var en självklarhet att jobbet skulle gå till originaltillverkaren Siemens, som byggde kraftvärmeverket 1972.
- De hade alla uppgifter och det kändes tryggt att göra affärer med Siemens, men det kommer nya utmaningar. Vi tillhörde Uppsala Energi 1999, men Vattenfall köpte Uppsala Energi år 2000, säger Wlodek Winkler.
I och med att de blev en del av Vattenfall fick de till exempel nya regler för upphandling av projekt som de var tvungna att följa då det blev dags för en ny turbinrevision.
- Vi hade en så kallad selektiv upphandling och valde de sex företag som var mest kompetenta när det gäller den här typen av turbin.
Den avgörande frågan under upphandlingen var enligt Wlodek Winkler vilka minimiåtgärder som behövde göras för att turbinen skulle klara av drift till och med 2020, då kraftvärmeverket kommer att läggs ner eftersom ett nytt kraftvärmeverk ska tas i drift 2018.
- Vi ville inte ha en förbättrad maskin utan bara köra de återstående åren utan problem, berättar Wlodek Winkler
Kriterierna då de olika företagen utvärderades var enligt Wlodek Winkler priset, företagens erfarenhet och förmåga att bedöma olika skador och åtgärda dem, referenser, leverans av reservdelar och juridiska frågor.
- Olika företag har olika filosofier och svar på vad som måste göras för att garantera sex eller sju års drift, men inte mer. När det gäller reservdelar vill till exempel vissa företag beställa dem i god tid medan andra företag inte behöver ha reservdelar i förväg då de tillämpar så kallad reverse engineering och själva tillverkar det som behövs, förklarar Wlodek Winkler.
Revision
Resultatet av upphandlingen blev att Vattenfall skrev kontrakt med Alstom, som inte är originaltillverkare till turbinen.
- Turbinen består av två turbiner, en högtrycksturbin och en mellantrycksturbin. Mellantrycksturbinen öppnades i turbinhallen i Uppsala och revisionen gjordes på plats. Högtrycksturbinen är däremot en mer komplicerad konstruktion. Man öppnar den i vertikal position och det krävs ett specialverktyg, säger Wlodek Winkler.
Att de valde att lita på Alstom trots att det var Siemens konstruktion och de kunde öppna turbinen beror enligt Wlodek Winkler på att Alstom ett år tidigare köpt en systerturbin från Bråvallaverket i Norrköping och gjort en övningsplats i Berlin där deras ingenjörer får öva på att öppna turbinen och undersöka och analysera den.
Wlodek Winkler menar att de när det kommer till själva revisionen är väldigt nöjda.
- Tidsplanen höll, vi hade hela tiden bra kontroll över kostnaderna, man gjorde de nödvändiga inspektionerna och så fort man hittade ett fel, som en spricka, brist eller utmattning, noterades och dokumenterades det och sedan hade vi möte med Alstom och diskuterade dessa upptäckter. Det kom prisförslag på åtgärder och vi diskuterade åtgärdernas omfattning, berättar Wlodek Winkler.
Till sist kom företagen inom bara några veckor gemensamt fram till vilka åtgärder som skulle vidtas och efter åtgärderna kunde Vattenfall konstatera att det inte blev mycket tilläggskostnader.
- De var väldigt sakliga och alla beslut som fattades i verkstäderna, både här i Uppsala och i Berlin, var väl definierade och dokumenterade och åtgärderna var väldimensionerade. Det är ett plus för Alstom som icke-OEM-leverantör, tillägger Wlodek Winkler.
Låg slutnota
Johan Thelander på Karlstads Energi har sedan starten varit huvudprojektledare för det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket Heden 3, som färdigställdes under hösten 2014 och invigdes 18 mars i år. Under Panndagarna berättade Johan Thelander hur processen gått till sedan byggstarten 2012 och om de erfarenheter han tar med sig från projektet, som fick en slutnota som blev 150 miljoner kronor lägre än beräknat.
Bra planering, lyckade upphandlingar och en starkare valuta i början av projektet är några av förklaringarna till att kostnaden för investeringen blivit så mycket lägre än den budgeterade kostnaden på 1 043 miljoner kronor.
- För ett väsentligt lägre belopp har vi fått en större panna och en kraftfullare turbin än vad vi planerat för. Sammantaget är det ingen överdrift att påstå att detta har varit ett mycket lyckat projekt, säger Johan Thelander.
Termisk strålning i rosterpannor
Henrik Hofgren vid Lunds Universitet har under de senaste två åren arbetat med ett projekt som berör termisk strålning i rosterpannor. Rosterpannor är fastbränslepannor med ett så kallat roster, det vill säga ett slags galler, längst ner i pannan där bränslebädden torkas, pyrolyseras och förbränns. Projektet är ett samarbete mellan Lunds Universitet, Babcock Wilcox Völund och Energimyndigheten och med sin presentation under Panndagarna vill Henrik Hofgren nå ut till relevanta användare inom branschen för att beskriva den forskning som skett och de resultat som är relevanta för branschen.
Termisk strålning är den dominerande formen av värmetransport i de flesta typer av förbränningsanordningar och att förutsäga termiska laster är enligt Henrik Hofgren viktigt vid både konstruktion av nya pannor och modifiering av befintliga.
- Då termisk strålning dominerar värmetransporten är det viktigt att kunna beskriva denna strålning på ett korrekt sätt. Strålningen kommer huvudsakligen från varma gaser och partiklar. I detta projekt har termisk strålning undersökts i rosterpannor med fokus på termisk strålning från partiklar. Både experimentella studier och modelleringsstudier har utförts. Studierna visar på att partikelstrålning står för en stor del av den termisk strålningen, speciellt i närheten av förbränningszonen i en panna. I pannor som förbränner bränsle med en hög andel aska, till exempel avfallsbränsle, är strålningen från partiklar relevant i en ännu större del av pannan, berättar Henrik Hofgren.
