Svensk Fjärrvärme är i sitt remissvar kritisk till Boverkets förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Alla nya byggnader i Europa ska vara nära-nollenergibyggnader senast år 2021 enligt ett EU-direktiv. Syftet är att spara energi genom att skapa en så energieffektiv bebyggelse som möjligt. Enligt Svensk Fjärrvärme så kan Boverkets förslag leda till det rakt motsatta.
Boverket har haft ett regeringsuppdrag att föreslå en definition av nära-nollenergibyggnader och att lämna förslag till nivåer på skärpta energihushållningskrav i byggnader. Teknikneutralitet i energikraven efterfrågades särskilt i direktivet till utredningen.
I juni presenterade Boverket sitt förslag. En hel del nyheter fanns med i förslaget men Svensk Fjärrvärme ser få förbättringar. Svensk Fjärrvärme anser att Boverket tyvärr inte har lyckats presentera ett genomarbetat helhetsförslag med en långsiktigt hållbar utformning av energikraven.
Svensk Fjärrvärme ser positivt på ambitionerna att skärpa energikraven i byggreglerna på ett sätt så att man uppnår en ökad energieffektivitet i samhället, men delar av förslaget riskerar att göra så att energianvändningen i stället blir mindre effektiv.
– Vi har gemensamt byggt upp ett av världens mest effektiva energisystem där fjärrvärme gör det möjligt att använda resurser som annars gått till spillo. Att inrätta regler som motverkar att vi kan utnyttja dessa system effektivt är ytterst olyckligt. Dessutom är det viktigt att ha välbyggda hus och att hushålla med all energi, oavsett hur den är producerad, säger Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme.
Enligt Svensk Fjärrvärme så är det största problemet att Boverket håller fast vid principen att utgå från hur mycket energi en byggnad köper in i stället för hur mycket den använder. Svensk Fjärrvärme har länge förordat en systemgräns som utgår från byggnadens klimatskal. Det ger fokus på långsiktigt energieffektiva byggnader och ger teknikneutralitet mellan uppvärmningsformer.
Svensk Fjärrvärme menar att om en byggnads energiprestanda mäts efter hur mycket energi som köps in kan man klara kraven trots sämre klimatskal, genom att ha egenproducerad energi på plats i huset och endast köpa in el till att driva en värmepump. Köper man in energin utifrån, det vill säga får den via ett nät, måste man bygga ett hus med bättre klimatskal för att klara kraven. Förslaget diskriminerar således gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme. Därmed riskerar förslaget att minska konkurrensen på värmemarknaden, något som vid framtida högre elpriser kan låsa in fastighetsägare i dyra energilösningar.
Teknikneutralitet förordas starkt för att säkerställa att energikraven leder till energieffektivisering sett till hela energisystemet och samtidigt skapa förutsättningar för fastighetsägare att kunna välja den uppvärmningsform som är mest ändamålsenlig för den verksamhet man bedriver. Nu och i framtiden. Svensk Fjärrvärme menar dock att Boverkets förslag inte leder till teknikneutralitet.
Det andra stora problemet är enligt Svensk Fjärrvärme att det helt nya förslaget att en viss typ av egenproducerad förnybar energi inte ska räknas in i energiprestandakravet om den tillvaratas på plats eller i närheten av byggnaden. Kommer samma typ av förnybar energi däremot från ett fjärrvärmenät ska den räknas in eftersom den inte producerats på plats.
Svensk Fjärrvärme menar att Boverkets rapport i flera delar är ofullständig och utelämnar ett flertal väsentliga delar för att kunna ta ställning till de samlade konsekvenserna av förslaget. Detta är något som även Energimyndigheten påtalat, i sin kommentar till förslaget.
