Nu snurrar turbinen i Eon:s nya avfallseldade kraftvärmeverk i Händelö i Norrköping, en investering på cirka 1,5 miljarder kronor. Elen som produceras i Händelöverket motsvarar en tredjedel av den el som konsumeras i Norrköping. Samtidigt öppnar överskottet av värme som produceras i verket för möjligheten att försörja närliggande Söderköping med fjärrvärme. Då kan Eon lägga ned sina mindre effektiva anläggningar i Söderköping.
Ur Händelöverket utvinns inte bara el och värme utan även ånga. Genom sin närhet till andra industrier på det redan mycket industritäta Händelö kommer kraftvärmeverket att förse Lantmännens etanolfabrik med processånga. Visionen är att anläggningen ska utgöra navet i ett energikombinat, där bränslet utgörs av restprodukter från de närliggande industrierna och i utbyte får de ånga, el eller värme från kraftvärmeverket i ett slutet kretslopp.
Drifttagning av den nya avfallseldade pannan är planerad till april i år. Norrköpings kommun är positivt inställda till etableringen som de hoppas ska locka fler industrier till Händelö.
Investeringen i Händelöverket uppgår till nästan 1,5 miljarder kronor och är en milstolpe i Eons storsatsning på kraftvärme på sammanlagt 9 miljarder. Projekten omfattar kraftvärmeverk som hunnit olika långt i planeringsskedet, i Malmö, Kalmar, Järfälla och Örebro, samtliga biobränsleeldade.
Lovordat av Maud Olofsson
När Eons ambitiösa kraftvärmesatsning offentliggjordes 2007 lovordades den av bland andra näringsminister Maud Olofsson som i den såg ett välkommet initiativ till att minska klimatpåverkan.
Kraftvärme är ett energieffektivt sätt att producera el och värme och miljöfördelarna med tekniken är många, men förutom dem räknar företaget det faktum att det går att elda med i princip vilket bränsle som helst i ett kraftvärmeverk som en stor fördel.
– Med den här investeringen kan vi sänka koldioxidutsläppen med 120 000 ton årligen, säger Henrik Johansson, regionchef för Norrköping och Örebro på Eon Värme.
Sänker koldioxidutsläppen med 120 000 ton
Den nya pannan, den femte på Händelöverket, är en CFB-panna som bygger på fluidbäddteknik och levereras av Foster Wheeler.
– Vi har satsat på CFB-teknik där bränslena brinner i en sandstorm i eldstaden. En fördel med det är höga ångdata. Därigenom kan vi producera maximalt med el. En annan fördel är att vi får extremt lite oförbränt material i askan, så lite att det inte går att detektera det med moderna analysmetoder. Det medför en jämn och effektiv förbränning där upp till 90 procent av bränslet som stoppas in i pannan kommer till nytta.
– Nackdelen är att vi först måste preparera bränslet, krossa det i flera steg innan det kan förbrännas, säger Henrik Johansson.
25-30 ton avfall i timmen
Pannan kommer att eldas med hushålls- och industriavfall, 25-30 ton i timmen i minst 850 grader i eldstaden. De fyra befintliga pannorna i Händelöverket eldas med utsorterat träbränsle.
Enligt Erik Skog, projektledare för P15, den nya pannan, är det första gången en panna som kan förbränna så besvärliga bränslen levereras till Sverige.
Det finns en systeranläggning i Lomellina utanför Milano i Italien och dit har Erik Skog och hans kolleger åkt på studiebesök.
Processånga till extern kund
Den Siemens-tillverkade turbinen är också speciell eftersom den medger att ett ångflöde går till en extern kund. Det vanliga är annars att all ånga passerar genom turbinen för att producera fjärrvärme.
– Vi kan variera ångflödet till kunden från noll till full leverans, säger Erik Skog som påpekar att det visserligen är en ganska ovanlig lösning i kraftverk men att det hör till normen inom pappers- och massaindustrin då de levererar ånga till sig själva i pappersmaskinerna.
Lantmännens nya etanollinje
Parallellt med Eons miljardinvestering har Lantmännen gjort en nästan lika stor investering i en ny etanollinje vid sin fabrik Agroetanol. Fabriken som ligger granne med kraftvärmeverket på Händelö kommer att producera 200 miljoner liter etanol om året som utvinns ur spannmål.
Agroetanol blir Eon:s stora ångkund, men Norrköpings kommun verkar också aktivt för att fler energiintensiva industrier slår sig ner på Händelö och kan dra nytta av deras överkapacitet i ångproduktionen.
– Vi tror att det här området är väldigt attraktivt för industrietableringar, dels för att vi har en möjlighet att öka vår produktion av ånga, dels för att den produceras med förnybara bränslen. Det är också ett mycket bra logistiskt läge, med närhet till järnvägen, E4-an och en stor och väl utbyggd hamn. Händelö ligger också rätt till i förhållande till de stora urbaniserade områdena i Sverige, resonerar Henrik Johansson.
Investerade under lågkonjunkturen
Med facit i hand tycker Henrik Johansson att det är roligt att de kunde göra en så stor investering mitt under en lågkonjunktur.
– Vi gjorde upphandlingen strax före krisen. Hade vi skrivit kontrakten sex månader senare så förväntar jag mig att det skulle ha varit till en lägre kostnad, å andra sidan var det svårt att förutspå, menar han men säger sig ändå vara nöjd med de avtal som ingåtts.
– Vi sörjer inte för att vi inte träffade peaken till hundra procent. Det finns klara fördelar med projektutförandet, det finns mer tillgängliga resurser för till exempel montaget av en sådan här anläggning än det fanns för två år sedan.
Det krävs till exempel specialutbildade svetsare som klarar att svetsa ihop högtrycksångsystem, en kompetens det kan vara svårt att få tag på under en högkonjunktur. Det skapar bättre förutsättningar för att hålla tidplanen.
