Katastrofala nyheter kring vindkraftens ekonomi har vi sett många exempel på de senaste åren. Ett av de mest anmärkningsvärda var när Region Gävleborg sålde ett vindkraftverk man köpt för 72 miljoner för 12 miljoner. Förlust: 60 miljoner kronor. Jag känner inte till Region Gävleborgs ekonomiska status i detalj men att det svider ordentligt är klart. Jag kan bara fantisera om vad Region Gävleborg skulle kunna göra för 60 miljoner kronor. Förbättra regiontrafiken, fler vårdplatser, ja listan kan göras lång. Listan på liknande förlustprojekt kan göras lika lång.
Inget slår naturligtvis Maud Olofssons Nuonfiasko. Den största kontantaffären i svensk historia. Man betalade 90 miljarder och tvingades senare skriva ner värdet med 53 miljarder. Maud Olofsson anses vara den som drev igenom affären i kraft av sitt ämbete, hon var svensk näringsminister vid den tidpunkten.
I sommarens nyhetsfl öde fi ck vi återigen en liten påminnelse om vad politiskt styrda statliga bolag kan ställa till med. Vattenfall rapporterade om att man drar sig tillbaka från ett stort havsbaserat vindkraftsprojekt i Storbritannien vilket ger avskrivningar på 5.5 miljarder kronor. Anna Borg, Vattenfalls vd hänger nog på repet nu. Man blir inte populär på finans departementet med sådana nyheter. Särskilt inte i dessa svåra tider.
Inte mindre märkligt blir det när man betänker att många varnat för precis denna utveckling. Denna publikation till exempel har vid ett flertal tillfällen varnat för att vindkraften inte är lönsam. Professor Gordon Hughes i Edinburgh har i ett flertal vetenskapliga arbeten uttryckt detsamma men inget av dessa varningssignaler har gått hem. (Jfr referenser nedan.)
Alla dessa ”affärer” har ett gemensamt: De har spenderat (eller slösat, välj själv) skattebetalarnas pengar. Ingenting i världen förefaller vara enklare och roligare än att sätta sprätt på andras pengar, särskilt skattemedel. Hur blir det så?
I det privata näringslivet kan det också komma till excesser men för det mesta är kostnadsjakten intensiv och hård. Jag hade en gång en chef som predikade ”own wallet approach”, ett modeord från det sena 1990-talet som väl aldrig fick riktigt fotfäste. Med detta menades att man alltid skulle tänka som om varje krona man spenderade av företagets medel kom från den egna plånboken. Den som tänker så tar tåget från fl ygplatsen i stället för limousine, bor på ett billigt hotell och behöver inte byta mobiltelefon varje år. Bara så kan ett verkligt kostnadsmedvetande etableras.
Att Anna Borg okritiskt genomför ägarnas direktiv är emellertid förståeligt. Hennes lön är furstlig. För att använda ett annat ”buzz word” kan man nog säga att Anna är ”incentivized”. Ägarna (staten) har genom styrelsen velat att Vattenfall ska göra dessa vansinnigheter. Inte bara olönsamma vindkraftsprojekt, den huvudlösa och utomordentligt kostsamma nedläggningen av två kärnreaktorer ingår också i paketet.
Hursomhelst, i samma tidning som vi läser om Vattenfalls katastrofresultat för Q2 ser vi att de tänker storsatsa på tysk solkraft… Vi får hoppas att Vattenfall ska börja ”strategize on a conceptual level” och tillämpa ”own wallet approach”. ”That will move the needle.”
Av Sven Olof Andersson Hederoth
Referenser
1. Nya numret av Nordisk Energi (nr 2, 2022) (e-magin.se) ”Vilken el ska vi ha i framtiden?”, Nordisk Energi nr 2, 2022.
2. Youtube video: Eff ektsökarna - Vindkraftens ekonomi och orsakerna till de höga elpriserna Intervju med Professor Gordon Hughes.