I den pittoreska kommunen Vansbro, där ledningarna slingrar sig genom det natursköna landskapet, genomförs för närvarande en tillsynsinsats. Energimarknadsinspektionen (Ei) genomför platsbesök för att säkerställa att luftledningar har utrustats med fågelavvisare och därmed skyddar fåglar från kollisioner. Denna insats utgör en viktig del av Ei:s granskning, skild från kontorsarbetet men lika betydelsefull.
Ei är ansvarig för att bevilja tillstånd för elledningar (nätkoncession för linjer). Om det finns behov av hänsyn till fågellivet, kopplar Ei beslutet till villkor om att ledningen ska utrustas med fågelavvisare på specifika platser. En del av den planerade tillsynen för 2023 har fokuserat på att undersöka om dessa villkor har efterlevts i ett antal beslut.
Valet att rikta insatsen mot artskyddet, som inkluderar skyddet av fåglar, beror på att det ofta utgör en väsentlig del av Ei:s bedömning av ansökningar om nätkoncession för linjer. I de nätkoncessioner som Ei granskade föregående år följde elnätsföretagen villkoren om fågelavvisare.
Många metoder för installation Till skillnad från andra typer av tillsyn är det möjligt att snabbt kontrollera om villkoren för fågelavvisare följs vid ett platsbesök. Dessa avvisare, som liknar reflexer och är placerade på elledningen, är lätt synliga.
Fågelavvisarna finns i olika modeller, inklusive reflekterande, roterande och självlysande. Förutsättningarna varierar beroende på platsen. På vissa platser, som korta sträckor över öppet vatten, kan fågelavvisarna vara tydligt synliga även från strandkanten. På andra platser kan man behöva närma sig för att observera dem.
En teknisk innovation för elnätsföretag är användningen av drönare för att montera fågelavvisare, istället för den vanliga långa montagepinnen. Denna metod är särskilt praktisk över öppet vatten. Det finns även montagevagnar, kallade linmoppar, som fästs på ledningen och håller fågelavvisare som klädnypor.
Fem år för att uppfylla villkoren Villkor om fågelavvisare kan vara nödvändiga för specifika områden där skyddsvärda fågelarter passerar, häckar eller behöver extra skydd. Normalt kan tillsyn av ett sådant villkor ske först efter fem år från att Ei beviljat en ny elledning (nätkoncession). Det är den tidsram elnätsföretag har för att slutföra ledningsarbetet efter att beslutet har trätt i kraft.
− Förutom fågelavvisare kan även andra aspekter granskas under ett fältbesök. Vi kan undersöka att ledningen är korrekt byggd och att det tekniska utförandet överensstämmer med beslutet. Tillsynen syftar till att säkerställa att elnätsföretagen följer de föreskrifter som framgår av besluten, säger Axel Gunnarsson.
Om elnätsföretagen inte monterar fågelavvisare enligt föreskrifterna kan det leda till påföljder i form av förelägganden att åtgärda eventuella brister. Den som bryter mot ett villkor med uppsåt eller oaktsamhet kan åtalas och ställas inför böter eller fängelse. I sådana fall är det polis eller åklagare som tar hand om utredningen.
Viktig lokal information Vid ansökan om ny ledning måste elnätsföretaget skicka in en beskrivning av bland annat fåglar och andra arter som finns i området. Denna beskrivning kan inkludera information om fåglarnas flyttmönster, områden där de söker föda och avstånd till boplatser. Elnätsföretagen kan skaffa sig denna information genom samråd med lokala ornitologiska föreningar och genom fågelinventeringar i fält.
Inför ett beslut om ny koncession skickar Ei elnätsföretagets ansökan på remiss till berörda kommuner och länsstyrelser, bland annat för att samla in synpunkter och lokal kännedom. Det är en viktig komplettering för att Ei ska kunna bedöma en lednings påverkan på naturmiljö och arter.
I beslut som innehåller villkor om fågelavvisare specificerar inte Ei vilken modell som ska användas eller hur de ska monteras; detta beslutar varje elnätsföretag om.
− Det har varit ett intensivt år med betydelsefull tillsynsverksamhet, men det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av besluten och för att se till att ledningen inte påverkar omgivningen mer än vad som är tillåtet enligt beslutet, avslutar juristen Sara Saamel när hon reflekterar över Ei:s tillsynsarbete.