När det mångmiljardavtal som låtit rysk gas flöda genom Ukraina till EU löper ut i slutet av året, kan större delen av Europa gå vidare utan större problem. Men för länder som Österrike, Slovakien och Ungern innebär situationen en dyr och komplicerad omställning. Många europeiska tjänstemän ser rysk gas som utbytbar och har redan tagit beslutet att bryta med Moskva.
EU har, sedan Rysslands invasion av Ukraina, snabbt sökt andra energikällor och framgångsrikt minskat sitt beroende av rysk gas. År 2023 utgjorde rysk pipelinegas endast åtta procent av unionens energiimport, en drastisk minskning från över 40 procent 2021.
Avtalet om rysk gas – en osäker men nödvändig länk
För länder som Österrike, Slovakien och Ungern är situationen däremot mer komplex. Dessa länder har fortsatt köpa billig rysk gas och har ännu inte fullt ut övergått till alternativa leverantörer. Gasledningen genom Ukraina har varit deras livlina.
– Det är inte en stor del av Europas totala gasförsörjning, men det är en mycket viktig källa för de länder den går till, säger Samantha Gross, chef för Energy Security and Climate Initiative vid Brookings Institution.
Ryskt gasberoende – en risk för Österrike, Slovakien och Ungern
I februari 2023 rapporterades det att Österrike fortfarande var 98 procent beroende av rysk gas, huvudsakligen levererad genom Ukraina. Slovakien har också tagit emot flera miljarder kubikmeter gas via denna ledning, medan Ungern är starkt beroende av rysk energi, även om mindre mängder kommer via Ukraina.
Den internationella energibyrån (IEA) varnade nyligen för att Ukrainas gasledning utgör en "nyckelosäkerhet" för Europa i vinter. Om denna ryska gasförsörjning skulle upphöra, kan det få allvarliga konsekvenser för länder i Central- och Östeuropa, liksom för Moldavien.
– Om gasen från Ukraina avbryts, är dessa länder visserligen sammankopplade med resten av Europas nätverk, men de kommer att hamna längst bak i kökedjan, förklarar Gross.
Alternativa gasleverantörer – men till högre kostnad
Österrike och Slovakien har redan sökt alternativa gasleverantörer genom avtal med närliggande länder som Turkiet. Ungern kan fortsätta förlita sig på rysk gas genom Serbien. Men dessa alternativ innebär högre kostnader, antingen genom dyrare flytande naturgas (LNG) eller beroende av en enskild pipeline.
– Om den gasen kommer in i Europa som LNG, kommer den nästan säkert att vara dyrare än den ryska gasen, säger Gross.
Hela Europa kan påverkas av denna omställning. Om befintlig infrastruktur körs hårdare, kan marknaderna bli mer känsliga för störningar, vilket gör gasförsörjningen mer sårbar för problem.
Lösningar på horisonten – men med osäkerheter
Trots osäkerheten finns det lösningar på problemet. Ukraina har inlett diskussioner med Azerbajdzjan om att ta över gasleveranserna genom Ukrainas ledningsnät. Men frågetecken återstår om Azerbajdzjan har kapacitet att ersätta all den ryska gasen.
– Det är högst osannolikt att någon gas som säljs som azerbajdzjansk verkligen kommer från Azerbajdzjan, förklarar Aura Săbăduș, expert på gasmarknader vid ICIS. Azerbajdzjan har inte tillräcklig produktionskapacitet för att möta efterfrågan i södra, centrala och östra Europa, och det är osannolikt att Ryssland skulle tillåta dem att använda sitt ledningsnät för att transitera gas.
Om detta skulle ske, även med azerbajdzjansk gas, förväntas ändå en viss prisökning. Och Ryssland skulle fortsätta att tjäna på situationen, även om deras gas såldes under ett annat namn.
Framtiden för Europas gasmarknad
Medan större delen av Europa har anpassat sig till nya energikällor, står länder i Central- och Östeuropa inför en komplicerad omställning. Att hitta och säkra nya gasleverantörer kommer att vara avgörande för att dessa länder ska kunna möta sina energibehov utan att hamna i ett ännu större ekonomiskt beroende.
Europa har visat att det är möjligt att minska beroendet av rysk gas, men frågan är inte helt löst. För länder som Österrike, Slovakien och Ungern innebär detta en balansgång mellan kostnad och försörjningssäkerhet, där varje steg mot alternativa lösningar medför nya utmaningar och utgifter.
Den kommande vintern kan bli en avgörande tidpunkt för dessa länder, när de konfronteras med höga energikostnader och måste fatta beslut om framtidens energistrategier.
Källa: Politico