Kyl- och värmepumpsbranschen är central för den globala energiomställningen. Det menar i alla fall branschorganisationen SKVP. Men det behövs samarbete och nytänkande för att dra maximal nytta av värmepumpstekniken.
- Värmepumpar är extremt energieffektiva. En värmepump tar energi med låg temperatur och höjer temperaturen på ett väldigt energieffektivt sätt, säger Mattias Järvinen, branschutvecklare & teknisk expert på SKVP, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.
1 kilowattimme inmatad el ger 6 kilowattimmar utgående värme. Värmepumpar möjliggör också att värme som ventileras bort kan utnyttjas.
- Ånga kan man ofta se ventileras ut och gå till spillo på tak. Vi vill att man ser över vad man kan göra med överskottsvärme från industrier för det är energislöseri att skicka värme rakt ut i fria luften, säger han.
Pumpar för alla behov
Värmepumpars värmebidrag, 40TWh, motsvarar 40 procent av uppvärmningsbehovet i Sverige. Fjärrvärme levererar något mer, 47 TWh, och det finns i genomsnitt 6 procent värmepumpar i fjärrvärmenäten.
- Värmepumparnas stora bidrag syns inte ännu i sammanställningen av Sveriges energibalans som Energimyndigheten publicerar, men vi vill få med detta i statistiken för att synliggöra hur viktiga värmepumpar är. Nu talar vi enbart värme, nyttan av kyla tillkommer vilket innebär att det finns en värmepump för nästan alla behov, säger han.
Möjligheten att kyla med en värmepump kan utnyttjas av fastigheter som har samtidiga kyl- och värmebehov, exempelvis i en datorhall och i kontorsutrymmen.
- Här är värmepumpsteknologin till hjälp. Driftar en kommun både ishall och simhall så har man ett gyllene läge. Kylmaskinen för bort värme för att skapa isen och i andra änden av maskinen avges samtidigt värme som kan användas för att värma simhallen. Man uppnår en riktigt bra energifaktor med ett sådant upplägg, säger han.
Energirenovering av Sverige
Energirenoveringar är viktiga för både samhället och byggsektorn, inte minst när byggnationen går tungt. Därför har riksdagen en paneldebatt i mars om vilken roll värmepumpar spelar i energirenoveringen av Sverige.
- Värmepumpar kan erbjuda en relativt sett kostnadseffektiv renoveringsmetod och ger ett bidrag till en energieffektiv byggnad. Miljonprogrammets renovering blir också intressant för att se hur långt man kan dra nytta av värmepumpsteknologin, säger Mattias.
Dagens värmepumpar är som sagt väldigt energieffektiva så nu handlar det mer om hur man kan använda dem optimalt. Sådant som att koppla ihop system, dela energi inom ett kvarter samt värmelagring kan bli bättre. Ett generellt samarbete och nya sätt att tänka kring styrning och delning av el är viktigt för att komma i mål med miljömålen, anser han.
- Möjligheterna att dela värme bör beaktas när det byggs nya fastigheter i anslutning till andra i samma område. Inte heller får det finnas några lagliga hinder för den typen av initiativ. Tamarinden ÖBO:s bostadsområde i Örebro fick igenom energidelning, så det är inte omöjligt.
En annan utvecklingsmöjlighet är lagring av energi från sommar till vinter. I Västerås lagrar Mälarenergi överskottsenergi i bergrum från sin avfallsförbränning som pågår året runt. Har man ett vattenburet system med ackumulatortank kan vattnet värmas när elen är billig och användas senare när elen är dyrare.
- Värmepumpsteknologin erbjuder många energismarta lösningar. Jag tycker att man ska utnyttja dem, säger han.
Storskalig styrning?
Styrning av värmepumpar är ett annat intressant område där det redan finns metoder men där mycket mer kan göras, menar han.
- Olika typer av flextjänster är intressanta för att maximera energieffektiviteten. Här måste hela energikedjans parter involveras. Man ska kunna öka förbrukningen när elen är billig, i syfte att lagra den, och sedan vid brist på el minska belastningen mot elsystemet. En värmepump kan varvas ner och detta skulle kunna göras storskaligt.
Lösningen består inte enbart av samförstånd och gemensamma tag. Elskatter gör att incitamentet att använda mindre el blir litet och inte heller gynnas en flexibel användning av energi.
- El är någonting hela samhället är beroende av. Personligen tycker jag att elskatter inte borde finnas, säger han.
Att tänka framtid
Köldmedierna i värmepumpar har utvecklats i omgångar. Ozonnedbrytande medier förbjöds i Sverige 1995. Syntetiska köldmedier som kan läcka växthusgaser kommer att fasas ut snabbt i och med en EU-förordning som styr användningen av köldmedier. I nya produkter kommer i stället naturliga köldmedier som propan, ammoniak och koldioxid att användas.
Det behövs en långsiktighet i synen på energieffektivitet och erkännande av att vi inte har alla svar på förhand. Därför får inte kvadratmeteryta gå ut över storleken på teknikutrymmen, säger Mattias.
- Du vet inte om du eller nästa användare senare behöver byta ut värmesystemet. För att ha ett långsiktigt perspektiv måste man tänka till redan i projekteringsfasen. Här har samarbete mellan yrkesgrupper mycket att säga. Samarbete brukar leda till bättre lösningar och pengabesparingar.
Glöm inte heller att underhålla och göra service på värmepumpen samt energisystemet i stort, påminner han.
- Dessa hänger ihop. Värmepumpen kan fungera dåligt om energisystemet är dåligt. Jag rekommenderar ett serviceavtal för att få en regelbundenhet i underhållet och för att upptäcka brister i tid och därmed undvika större problem i framtiden.
Text: Susanne Ringheim Kilje
SKVP
Arbetar för att lyfta fram kyl- och värmepumpsbranschen centrala roll i omställningen till ett mer hållbart och energismart samhälle. Förespråkar att detta ska göras med hjälp av seriösa och kompetenta företag. SKVP tillvaratar och samordnar medlemmarnas gemensamma intressen, tar fram normer, informerar beslutsfattare och påverkar politiska beslut samt säkerställer forskning och utveckling för att skapa en bättre och mer hållbar framtid. Fakta: SKVP
Värmepumpshistoria
Sveriges historia med värmepumpar är mer än femtio år lång. Oljekriserna på 70-talet medförde behov av att hitta alternativa lösningar för uppvärmning och kylning. Koldioxidskatten 1991 tryckte upp oljepriserna ännu mer, något som har främjat utvecklingen av värmepumpar. 1993 hade Nutek en tävling om billiga och lättinstallerade värmepumpar som ytterligare bidrog till utvecklingen.
Olika typer av värmepumpar är: frånluftsvärmepumpar, luft till luft, luft-vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar. Det finns också nyutvecklade högtemperaturvärmepumpar som kommer upp i cirka 200 grader eller mer med hjälp av ny teknologi.
Försäljningen av värmepumpar totalt sett backade under 2024, medan fastighetsvärmepumpar ökade under sista kvartalet 2024. Källa: Mattias Järvinen
