Ambitionen är att Barsebäck ska bli ett mönsterprojekt i det svenska avvecklingsprogrammet, där Barsebäcksverket är först i kön av svenska kommersiella kärnkraftverk.
– Vi är bara i början av projektet, men så här långt är jag nöjd med förberedelserna och den strategi vi valt. Att vi temporärt kan mellanlagra reaktordelarna på plats, är en stor fördel som innebär att vi kan påbörja den konventionella rivningen långt mycket tidigare jämfört med om vi skulle invänta ett färdigbyggt SFR. Jag räknar med att vi kan spara tio år på den valda strategin. Och vårt mål är att vi kan friklassa hela anläggningsområdet som återställd industrimark runt 2030 istället för 2040, säger Åsa Carlson vd på Barsebäck Kraft AB (BKAB).
Förra året invigdes mellanlagret på Barsebäcksverket som ska förvara reaktorernas interndelar i väntan på att slutförvaret (SFR) i Forsmark är färdigbyggt. Det radioaktiva avfall som ska slutförvaras i SFR är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat.
Nu fortsätter planeringen med att riva själva byggnaderna. Till att börja med måste en rad tillstånd sökas för olika delar av rivningsprocessen. Ansökningarna ska under de kommande åren skickas till berörda myndigheter.
– Under de närmaste åren fram till 2019, kommer vi att lyfta ut reaktordelarna till mellanlagret. Samtidigt kan vi fortsätta med förberedelsearbetet för den totala rivningen. Även om merparten av rivningsmaterialet inte kommer att vara radioaktivt, så är det en komplex rivning som kräver en rad olika tillstånd från myndigheter, förklarar Åsa Carlson.
