Ryska energibolaget Rosatom anslöt kärnkraftverket Leningrad II:s reaktorenhet 1 till nätet den 9 mars. Därmed har reaktorn börjat producera sin första energi meddelade Rosatom. Denna VVER 1200-reaktor uppnådde den kontrollerbara effektnivån redan den 6 februari.
Leningrad kärnkraftverk(ryska: Ленинградская АЭС) är ett kärnkraftverk som ligger i byn Sosnovyj Bor, på södra sidan av Finska viken, ca 70 km väster om Sankt Petersburg. Kärnkraftverket har behållit sitt namn trots att den närliggande staden bytte namn 1991.
Den befintliga anläggningen på Leningrad-verket har fyra operativa RBMK-1000 enheter, medan Leningrad II kommer att utrustas med fyra VVER-1200 enheter. Den nya enheten blir den andra i ordning som har anslutits till nätet i Ryssland i år. Rostov 4, en VVER 1000 reaktor, som ligger nära staden Volgodonsk, var ansluten till nätet redan den 1 februari.
Enligt Alexander Belyayev, maskiningenjör för Leningrad NPP II, förhöjdes den nya Leningrad-enhetens värmekapacitet till 35 procent av dess nominella värde, och dess höghastighetsturbin skruvades framgångsrikt upp till 3000 varv per minut.
- Den integrerades sedan i det nationella nätet med en miniminivå på 240 megawatt och reaktorn fortsatte i detta läge i 4 timmar. Under den här tiden kommer genererade reaktorn ca 1 megawattimmar el, sade Belyayev.
Vladimir Pereguda, direktör för Leningrad NPP, tillade att enhetens tekniska system har klarat framgångsrikt alla driftsäkerhets- och andra säkerhetstester.
- Efter att ha matat de första kilowattmängderna in i nätverket, har vi slutfört strömstartstadiet och är redo att fortsätta till nästa steg, vilket är pilotoperation, sade Pereguda.
Leningrad II-1 är den andra ryska VVER-1200 reaktorn, efter lanseringen 2016 av Novovoronezh 6.
Det befintliga kärnkraftverket bestod hittills av fyra reaktorer av typen RBMK-1000. De kan producera 925 megawatt eleffekt var. De två äldsta reaktorerna byggdes 1974 och 1976, de två nyare 1980 och 1981.
Varje bränsleelement i ett RBMK-1000- reaktor omges av en trycktub där vatten pumpas in för att bringas att koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen. Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blir instabil, d.v.s. en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning och så vidare.
Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient. Bränslet är låganrikat uran. Reaktorer av typen RBMK finns i drift i Ryssland i kärnkraftverken Kursk 1 - 2 (971 MWe vardera), Kursk 3 -4 (925 MWe vardera), Leningrad 1 - 2 (925 resp 971 MWe), Leningrad 3 - 4 (925 MWe vardera) samt Smolensk 1 -3 (925 MWe vardera).
Källa: World Nuclear News & Rosatom
