Tysklands hot om att stoppa den ryska gasledningen Nordstream 2 efter förgiftningen av Navalnyj ser ut att vara tomma ord.
- Oförmågan att omsätta hoten i handling kan enligt experter undergräva både Tysklands och EU:s trovärdighet, skriver Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet.
- Förgiftningen av Aleksej Navalnyj måste utredas ordentligt, annars kan vi tvingas ompröva vår syn på Nordstream 2.
Så löd den tyske utrikesministern Heiko Maas budskap till Moskva i september 2020. Det var kort efter det att den ryske regimkritikern förgiftats med nervgiftet novitjok och evakuerats till Tyskland för vård.
Utredningen kom aldrig till stånd. Och nu har Navalnyj dömts till flera års fängelse i Ryssland.
Nordstream 2 är en nästan färdigbyggd gasledning i Östersjön, mellan Narvabukten i Ryssland och Greifswald i norra Tyskland. Ledningen går parallellt med den tidigare ledningen Nordstream, som invigdes 2011.
Projektet är majoritetsägt av statliga ryska Gazprom, men bland ägarna finns även en rad stora europeiska energibolag.
Nordstream 2 ska öka kapaciteten för naturgasleveranser från Ryssland till Tyskland. Genom en direktledning i Östersjön förlorar Ukraina sin roll som transitland för rysk gas.
Men den tyska regeringen vill ändå gå vidare med det omstridda gasledningsprojektet, som till största delen ägs av den statskontrollerade ryska gasjätten Gazprom.
Arbetet har legat nere i nästan ett år på grund av amerikanska sanktioner mot inblandade företag. I december skickade dock Ryssland konstruktionsfartyg till vattnen utanför tyska Östersjökusten för att återuppta bygget av ledningen. Förespråkarna ser den som ett sätt att säkra energiförsörjningen men kritiker befarar att Tyskland och Europa blir alltför beroende av rysk gas.
Nu höjs varningar för att Tyskland genom tomma hot undergräver både sin egen och EU:s trovärdighet på världsscenen.
En förklaring till det tyska agerandet är att man sitter fast i ett gammalt tänkande, tror Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på europeisk säkerhets- och försvarspolitik.
Efter kalla krigets slut utvecklades en stark tro på att samarbete länder emellan skulle leda till förändringar i demokratisk riktning. Nu är dock en ny säkerhetsordning på väg att uppstå, som är mer präglad av stormaktskonflikter och geopolitik, säger hon.
– Man har haft svårt att hantera den här övergången. De senaste åren har vi sett flera händelser som har påverkat synen på Ryssland: cyberintrång mot förbundsdagen, mordet på en tjetjensk separatist i Berlin och nu förgiftningen av Navalnyj. Vid alla de här tillfällena har man ju funderat på om Tyskland ska ändra sitt förhållningssätt, men någon sådan omsvängning har inte kommit ännu, skriver Helsingfors-tidningen.
- Efter domen mot Navalnyj har trycket ökat på Tyskland att stoppa Nordstream 2. Frågan är om Berlin kommer att lyssna, frågar Hufvudstadsbladet retoriskt.
