Kostnaderna för att stödja produktionen av förnybar energi, såsom vind, sol och biomassa, belastar den tyska statsbudgeten med miljardbelopp varje år. År 2024 har utgifterna uppgått till 17,8 miljarder euro och enligt en prognos från Energiekonomiska Institutet vid Universitetet i Köln (EWI) kan de stiga till 22,9 miljarder euro inom fem år – om inga förändringar genomförs.
Flera förslag har presenterats för att minska kostnaderna, inklusive åtgärder som initierades av den tidigare koalitionsregeringen men aldrig hann bli lag. EWI har analyserat dessa förslag och kommit fram till att snabba och stora besparingar inte är att förvänta. Här är en översikt:
1. Avskaffad ersättning vid negativa elpriser
Antalet timmar med negativa elpriser har ökat de senaste åren och nått nya rekordnivåer. En av huvudorsakerna är utbyggnaden av solenergi, vilket vid soliga dagar kan översvämma elmarknaden och pressa ner elpriserna kraftigt. Köpare kan till och med få betalt för att använda elen.
Detta leder till två problem – överbelastade elnät och ökade kostnader för stödsystemet. Många anläggningar har rätt till ersättning för varje producerad kilowattimme under 20 år enligt lagen om förnybar energi (EEG).
Förslag om förändringar
Regeringen föreslog att ersättningen skulle slopas redan vid den första timmen med negativa priser, men detta stoppades efter att koalitionen splittrades. Förslaget stöds av oppositionen men omfattar även andra ändringar, vilket har försenat processen.
Enligt EWI skulle åtgärden ha begränsad effekt eftersom dagens regler redan täcker majoriteten av situationerna med negativa priser.
2. Sänkt gräns för egenförsäljning
Ett annat förslag är att minska gränsen för egenförsäljning av solenergi från 100 kilowatt till 25 kilowatt. Det skulle innebära att större anläggningar säljer elen själva på marknaden istället för att få fasta ersättningar. Mindre anläggningar, exempelvis på villatak, skulle dock inte påverkas.
Enligt EWI skulle effekten på stödkostnader vara begränsad, eftersom reglerna endast skulle gälla för nya anläggningar.
3. Investeringsstöd istället för driftstöd
En tredje idé är att ersätta det nuvarande stödsystemet med bidrag för investeringar i nya sol- och vindkraftsanläggningar. Det skulle ge incitament för effektiv användning av producerad el och investeringar i energilagring.
EWI menar att detta också skulle ha begränsad initial effekt men skapa incitament för långsiktig optimering av produktionen.
4. Bättre samordning med nätutbyggnad
Nuvarande regler ger stöd till alla nya anläggningar oavsett var de byggs, utan hänsyn till kapaciteten i elnäten. Detta leder till höga kostnader för nätanslutning och utbyggnad.
Enligt EWI skulle en bättre samordning med befintliga nätinfrastrukturer kunna minska behovet av nya nätinvesteringar och därmed sänka kostnaderna.
Slutsats – små förändringar, långsiktig effekt
Analyserna visar att inga av de föreslagna åtgärderna skulle ge snabba eller stora besparingar. Däremot kan de skapa bättre förutsättningar för en mer hållbar och kostnadseffektiv utveckling av förnybar energi på lång sikt.
Med tanke på den ökade efterfrågan på förnybar energi i Europa och behovet av en grön omställning är dessa förändringar nödvändiga för att hantera framtida utmaningar.
Källa: Handelsblatt