Vid ITER:s artonde styrelsemöte i St Paul-lez-Durance, i Frankrike, godkändes ett uppdaterat schema som inriktar arbetet med fusionsprojektet på att åstadkomna första plasman senast i december 2025.
Samtidigt gjordes en värdering av de två senaste årens verksamhet med fusionsreaktorn ITER.
Organisationen och de sju deltagande inhemska instanserna kommer att färdigställa ett nytt integrerat originalschema för ITER.
Styrelsen konstaterar i ett pressmeddelande bland annat ”att ett framgångsrikt slutförande av alla hittills planerade milstolpar i projektet, inklusive de som klarades av tidigare än planerat, utgör en positiv indikator för ITER:s organisation och dess inhemska kollektiva förmåga”.
Projektets olika organ kommer, enligt ITER:s styrelse, att fortsätta att leverera enligt det uppdaterade schemat. Det uppdaterade schemat utgör en utmaning, men är fullt tekniskt genomförbart, tillbörligt värderat genom en grundlig och omfattande granskning av oberoende kontrollgrupp utnämnd av ITER:s styrelse.
Enligt ITERS:s styrelse representerar det uppdaterade schemat den bäst tekniskt genomförbara vägen fram till första plasman, som markerar avslutningen av tokamakens installation, montering av dess stödfunktioner och även dess driftsättningsfas. Fokusen riktas på åtgärder som kommer att effektivt minska eventuella projektrisker.
Styrelsen ser positiva tecken på ökad effektivitet i beslutsfattandet, förbättrad förståelse för risker,
och noggrannhet i form av exakt applicerade åtaganden, som skapar grund för förnyat förtroende för att projektet ska kunna bevara dess nuvarande positiva dynamik. Denna inriktning kommer att vidmakthållas.
– Vi är fast beslutna att driva ITER-projektet i en anda av öppenhet och kontinuerliga
förbättring. Regelbundna kontroller kommer för att validera vår prestanda och de ytterligare lärdomarna vi kommer att dra av vårt projektarbete, sade ITER:s generaldirektör Bernard Bigot i samband med styrelsemötet.
På grund av att det behövs fler detaljerade informationer om integrerad och resursintensiv drift med deuterium och tritium, blir det möjligt för ITER:s styrelse att besluta om en komplett uppdaterad originalplan, vilket ska ske vid nästa styrelsemöte i november 2016.
ITER:s variant av tokamak-reaktorer, är en av dessa cirkelrunda vakuumtuber som med magnetfält omsluter superheta plasman där fusionen ska bli möjlig. Sju parter, EU, Japan, USA, Sydkorea, Indien, Ryssland och Kina, levererar de delar till ITER som behövs enligt ett mellanstatligt avtal.
Idén bakom fusionskraft är att deuterium (tungt väte, en väteisotop) och tritium (supertungt väte, väteisotop som är radioaktiv) sluts in av magnetisk kraft.
Bränslet hettas upp till över 100 miljoner grader och då bildas en joniserad gas, en plasma. I en sådan är elektronerna separerade från atomkärnorna vilket gör det möjligt att styra plasman med yttre magnetiska fält och att uppnå de förhållanden som krävs för att fusionsreaktionerna ska komma igång och stora mängder energi frigörs.
