”Att bygga en experimentell kärnfusionsreaktor innebär en teknisk och politisk utmaning, men de politiska aktörerna är betydligt svårare att kontrollera”, konstaterade ITER:s generaldirektör, Bernard Bigot, nyligen i en intervju för spanska nättidningen EurActiv.
Bigot sade att han var "ganska säker" på att de tekniska svårigheterna som kan förekomma inom kärnfusionsteknik, vars syfte att utnyttja samma reaktion för energialstring som äger rum på en ofattbar nivå i solen, kan förvisso lösas, men att de är politikerna som utgör den "mer okontrollerbara" komponenten.
ITER-projektet vill visa att kärnfusion kan utföras i stor skala, för att ge rikligt ren, billig och säker energi.
Bernard Bigot, fysiker, kemist och universitetsprofessor var generaldirektör för Frankrikes alternativa energikällor och styrelsemedlem i landets Atomenergikommission fram till november 2014, när han tog upp sin nuvarande post som ITER:s generaldirektör.
Bigot är övertygad om att fusionsenergin är den rätta lösningen på framtidens energiförsörjning, men han medger att det tar ett halvt sekel innan detta blir verklighet.
Bigot hänvisade till att "när olja för första gången extraherades ur marken, tog det 150 år innan den resulterade i en global industri".
ITER inrättades 1985 som ett gemensamt initiativ av Reagan-Gorbatjov. 2006 undertecknade projektets medlemmar, EU, USA, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien ett avtal för att bygga fusionsreaktorn och bygget startade 2010.
Sedan avtalet undertecknades, har projektet dock kännetecknats av förseningar och ökade kostnader. Bigot sade sig vara medveten om dessa bakslag men insisterade på att "erfarenheterna från tidigare år, plus våra kvalificerade industriella partners och personer som under åren har utvecklat en fin förståelse om vad som behöver göras" innebär att den nya tidsramen som bestämdes nyligen, kan "uppnås".
Med anledning av kritik från olika ländernas beslutsfattare när det gäller kostnader betonade Bigot, att det behövs i sista hand att alla projektets medlemmar deltar för fullt i byggandet av denna 23 000 ton tunga reaktor och tillhörande infrastruktur.
Det kommer att bli en lång väg, sade Bigot, med tanke på "den ytterst komplexa men nödvändiga teknologin".
Den första milstolpen kommer att nås omkring 2025 när projektet hoppas kunna producera dess första plasma, som bränsle för reaktorn.
ITER är ett av världens största vetenskapliga projekt och Bigot anser sig vara en del av något mycket betydelsefullt. "Om vi kan importera solen till jorden och skapa energi utan att påverka miljön negativt, då tror jag att det är mer än värt mödan", tillade han.
Enligt planerna skall den första industriella prototypen vara färdig 2055 eller 2066.
