Det omfattande fjärrvärmeläckaget i Lund i februari har aktualiserat problemet med läckor i de svenska fjärrvärmenäten, som bland annat leder till stora kostnader och onödig miljöpåverkan. Eftersom en stor del av fjärrvärmeledningarna idag är relativt gamla är detta ett problem som förväntas öka. Utöver de befintliga metoder som används för statusbedömning och underhåll av fjärrvärmeledningar jobbar forskningsprogrammet Fjärrsyn därför med att utveckla nya metoder.
Efter att ha analyserat orsaken till fjärrvärmeläckaget i Lund den 6 februari 2015 har företaget Kraftringen, som ansvarar för Lunds fjärrvärmenät, kunnat konstatera att fjärrvärmeledningen var rostangripen, vilket i kombination med det höga trycket i ledningen gav upphov till läckan.
Den tekniska livslängden för en fjärrvärmeledning är mellan 50 och 100 år och resten av den aktuella ledningen, som är från 1967, är enligt Kraftringen i gott skick. Anledningen till att den skadade delen av ledningen angripits av rost är att den vilat direkt mot betongen i ledningskulverten.
För att förebygga att läckor uppstår gör Kraftringen löpande inspektioner av fjärrvärmenätet och den drabbade ledningen inspekterades 2012 med värmekamera. Inspektionen gav då emellertid ingen anledning att misstänka att ledningen var försvagad. För att minimera risken att nya läckor uppstår lovar Kraftringen bland annat att utföra nya inspektioner av samtliga äldre delar av fjärrvärmenätet under 2015, både med värmekamera och andra metoder.
Kraftringens koncernchef Sylvia Michel påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att fjärrvärme är en säker, trygg och hållbar energilösning och att det är mycket sällsynt med stora läckor.
Statusbedömning
Vid statusbedömning av fjärrvärmeledningar använder man sig ofta av så kallad termografering. Det vill säga att värmeförlusterna från en fjärrvärmeledning mäts med hjälp av en värmekamera, som till exempel kan vara handburen eller placerad i en bil. Om detta görs regelbundet berättar Thomas Lummi, som är områdesansvarig för distributionsteknik på Svensk Fjärrvärme, att man kan upptäcka skillnader i mätresultaten. Dessa förändringar kan bero på flera saker och måste därför analyseras, men de kan vara ett tecken på att rören skadats till följd av till exempel korrosion eller erosion.
En annan möjlighet är enligt Lummi att man på åtkomliga ställen mäter rörens godstjocklek. Detta kan till exempel göras i en fjärrvärmekammare, på en ledning i en tunnel eller på något annat ställe där man tagit bort isoleringen på en ledning. Eftersom vattenkvalitén oftast är bra, vilket medför att rörmaterialet inte korroderar invändigt och att den korrosion som förstör röret är den utvändiga korrosionen, kan det i gamla ledningssystem vara svårt att hitta eventuella svaga punkter med denna metod då den utvändiga korrosionen ofta är lokal.
De ledningstyper som byggs nu har enligt Lummi inbyggda larmtrådar, som kopplas till ett övervakningssystem och ser till att fukt i skumisoleringen detekteras i ett väldigt tidigt skede. Man kan därmed på ett planerat sätt reparera yttermanteln på ledningen, då det oftast är den som fått en skada och släppt in vatten in i skummet. Fukt i skummet kan även orsakas av fabrikationsfel eller en felaktigt gjord svetsning mellan de olika fjärrvärmerören.
Lummi talar också om att det är möjligt att få en bild av godstjockleken med hjälp av en ny metod, där man kan se medeldiametern på ett fjärrvärmerör genom att ljudvågor skickas ut i stålet. Denna metod behöver emellertid utvecklas vidare då den inte talar om var tjockleken är som tunnast utan bara ger en bild av röret som helhet.
För att man snabbt ska kunna upptäcka och åtgärda eventuella vattenläckage tillsätts även det ofarliga gröna färgämnet pyranin till det vatten som cirkulerar i fjärrvärmeledningarna.
Arbetet med statusbedömning och underhåll av fjärrvärmeledningar sker enligt Lummi på samma sätt oavsett om ledningarna befinner sig i norra eller södra delen av landet. Lummi menar emellertid att man för att få en bild av skicket på fjärrvärmeledningarna förutom mätningar även måste ta hänsyn till skadestatistik, risk- och sårbarhetsbedömningar och den egna personalens bedömningar.
Flygande inspektion
Eftersom flera svenska fjärrvärmenät idag är äldre än 50 år och eftersom läckage även kan ske i nyare konstruktioner, på grund av till exempel sättningar i marken eller otillfredsställande tätning av skarvar, menar forskare vid forskningsprogrammet Fjärrsyn att det utöver de metoder som idag används finns ett stort behov av att ta fram nya och förbättrade metoder för att bedöma fjärrvärmeledningarnas status.
En lovande metod som redan börjat användas för att lokalisera värme- och vattenläckage från fjärrvärmeledningar är flygburen IR-teknik, där ett flygplan försett med en värmekamera flyger över fjärrvärmenätet. Metoden har enligt forskarna många fördelar. Dels är metoden oberoende av fjärrvärmerörens ålder och typ och dels kan stora områden studeras på kort tid. Större läckor kan med hjälp av denna metod detekteras nästan direkt, oavsett var i nätet de finns, men för att hitta mindre läckor behöver datan först bearbetas med hjälp av någon analysmetod för att läckorna ska kunna särskiljas från normala temperaturskillnader.
Relining
Fjärrsyns forskare har även tittat närmare på möjligheten att använda så kallad relining för att laga och renovera fjärrvärmerör. Relining, som innebär att rören istället för att bytas ut rensas och förses med ett nytt invändigt foder, har sedan länge använts på till exempel avloppsrör. Att relining hittills inte tillämpats på fjärrvärmerör beror huvudsakligen på svårigheten att få rören att tåla höga temperaturer och högt tryck.
Forskarna har nu emellertid testat relining med den så kallade strumpmetoden på fjärrvärmerör. Genom att en armerad strumpa mättad med värmetålig plast skjuts in i röret och härdas på plats kan metoden skapa ett nytt rör inuti det gamla. Tack vare ett nytt material tål den armerade strumpan dessutom både det tryck och de temperaturer som normalt finns i svenska fjärrvärmesystem.
Eftersom metoden gör det möjligt att förnya ledningsnätet utan att gräva upp rören blir kostnaden mycket lägre än för traditionella metoder för att ersätta fjärrvärmerör och den ger upphov till mindre störningar.
