Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel

Konsumtionen av biodrivmedel måste öka på grund av EU:s förnybarhetsdirektiv. Johanna Jussila Hammes på VTI har studerat utformningen och kostnadseffektivitetsegenskaperna hos kvotpliktsystem för biodrivmedel genom att skapa en analytisk modell och studera tre olika sätt att formulera kvotpliktsystem under perfekt konkurrens.

Systemets kostnadseffektivitet kan garanteras genom att tillåta handel i bildrivmedelscertifikat. Det är även möjligt att biogas kan användas för att öka systemets kostnadseffektivitet.

Att ”dubbelräkna” vissa biodrivmedel gör det lättare att nå kvoten och sänker konsumentpriset av drivmedel, men ger inget stöd för de dubbelräknade biodrivmedlen. Bränslekvalitetsnormer kan leda till att kvotpliktsystemet inte kan bli kostnadseffektivt, vilket möjligtvis kan åtgärdas om höginblandade biodrivmedel räknas mot kvotuppfyllelse.

I tidigare studier visas hur ett kvotpliktsystem och ett undantag från bränsleskatten för biodrivmedel utgör en subvention till konsumtion av alla drivmedel. Utifrån denna analys rekommenderar Johanna Jussila Hammes att skatteundantag för de drivmedel som ingår i kvotpliktsystemet inte ska medges.

Givet att antalet företag i den fossila och i biodrivmedelsbranschen är ungefär lika, och kvotplikten inte alltför strikt, kommer kvotpliktsystemet att minska företagens marknadsmakt, jämfört med en marknad utan kvotplikt. Samma resultat gäller certifikatmarknaden, där handel i certifikaten ökar välfärden även i närvaro av marknadsmakt.