Fjärrvärmeverket i Filborna är inte bara Europas modernaste kraftvärmeverk, det är också ett verk som tryggar framtida leveranser av fjärrvärme till mycket konkurrenskraftigt pris. Dessutom ersätter verket biobränsle och spillvärme med restavfall.
Öresundskraft har investerat 1,85 miljarder kronor och det är den största i företagets historia sedan Västhamnsverket byggdes 1982. Det är samtidigt en av de absolut största investeringarna i Helsingborgs historia.
Den viktigaste investeringen i Filbornaverket har varit pannan. För närmare en halv miljard har Öresundskraft fått en rosterpanna som är mindre känslig för variationer i bränslets värmevärde, ask- och fukthalten.
50 sopbilar om dagen
Men hela processen börjar i tipphallen, där 50 sopbilar om dagen tömmer sitt innehåll under högsäsong. Bränslebunkern har en bottenarea på 900 kvadratmeter och rymmer 15 000 kubikmeter bränsle. Matningen till pannan sker via helautomatiska gripklor, där den ena klon matar pannan och den andra blandar bränslet för att åstadkomma en jämn fukthalt.
Och eftersom det handlar om sopor är lukt en faktor att ta med i beräkningen och för att eliminera obehag i form av luktspridning, hämtar pannan sin förbränningsluft från bränslebunkern.
– Vi uppnår en verkningsgrad som är så nära 100 procent det går att komma tack vare att alla processer är genomtänkta. När det gäller panna, turbin och rökgasrening anser vi att vi har lyckats hitta den bästa kombinationen som går att uppbringa. Vi har dessutom investerat i dubbla rökgasreningar, där vi dessutom återanvänder värmen i den våta delen, där temperaturen sänks från 140 grader till cirka 30 grader, vilket ger ytterligare värme, säger Jesper Baaring, projektledare hos Öresundskraft.
Reningen bättre än myndigheternas krav
Han berättar att det torra reningssteget ensamt klarar av att möta de krav som myndigheterna har men med det extra våta reningssteget ökas reningsgraden samtidigt som den termiska verkningsgraden förbättras. I det torra reningssteget tillsätts kalk, som reagerar med och binder saltsyra, svaveldioxid och vätefluorid i rökgasen. Tillsatt aktivt kol avskiljer eventuella dioxiner och tungmetaller. Blandningen av rökgas, flygaska från förbränningen, kalk och aktivt kol leds vidare med trådkorgar till ett textilfilter. När rökgasen sugs igenom filtren fastnar kalk och föroreningar på utsidan.
Rökgasen fortsätter till det våta steget där rökgasen ytterligare renas i en skrubber. Skrubbern fungerar också som en reserv i fall att delar av textilfiltret skulle gå sönder. Skrubbern innehåller fyllkroppar med aktivt kol, som fångar upp eventuella dioxiner samt tvättar bort de sista resterna av ammoniak och tungmetaller. Därefter tas värmen i rökgasen ut i två steg.
- Jag skulle vilja säga att det är de dubbla reningsstegen som är det verkligt unika med vår anläggning, säger Jesper Baaring. I och med invigningen överlämnar vi projektet till driftspersonalen. Nu handlar det om att lära känna anläggningen, nu handlar det om att prestera på de nivåer som vi vet att anläggningen har kapacitet för. Det är dags för mig att överlämna bebisen till dem som ska förvalta den.
