Genom ökad samverkan och kundanpassning, mer kostnadseffektiva lösningar och ökad användning av spillvärme vill Svensk fjärrvärme utveckla fjärrvärmebranschen. Hur det skulle kunna gå till diskuterades på de årliga Distributionsdagarna, som Svensk fjärrvärme anordnade i slutet av januari i år. Cecilia Öhman är enhetschef för branschutveckling på Svensk Fjärrvärme och berättar om arbetet med samverkan och ökad kundanpassning.
– Rörsystemen är från 50-, och 60-talen. Underhållet är utdraget. Det behövs krafttag för att skapa kostnadseffektivt underhåll, berättar Cecilia Öhman.
Det är följaktligen genom ökad samverkan mellan kunder, värmeleverantörer och med andra
branscher, tillverkare av rör bland annat, som detta arbete bör ske, menar Cecilia Öhman.
Fjärrvärmen började byggas ut ordentligt under 50-talet. Sedan dess har det skett en expansion i byggandet. Det innebär att systemen ser olika ut, vilket gör att behoven för underhåll varierar. Många delar är gamla, exempelvis utmatningsledningar. De behöver statusbedömas och undersökas. I de moderna ledningarna finns larmtrådar. Att det finns ett larmsystem innebär att man kan mäta inträngande fukt i skumisoleringen och ta bort fukten innan ledningen riskerar att börja rosta.
– Fjärrvärmeledningarnas larmtrådar kopplas samman till en larmslinga, och en mer aktiv mätning är möjlig, berättar Thomas Lummi.
Thomas Lummi var en av talarna på konferensen och arbetar som områdesansvarig för distributionsteknik på Svensk fjärrvärme.
Metoderna behöver förbättras
Det är inte alla rör som har larmsystem. Och metoderna för statusbedömning behöver förbättras så att inte ledningarna riskerar att rosta sönder. En metod som används är termografering med värmekamera. I de äldre ledningarna som inte har något larmsystem går det också att mäta ifall ledningarna riskerar att börja rosta. Då mäter man på stålledningen och kan se om en sträcka är dålig.
– Det arbetet behöver utvecklas, fortsätter Thomas Lummi.
Thomas Lummi berättar om fjärrvärmesystemet som ett sammanlänkat system. För att skapa mer kostnadseffektiva lösningar måste man fråga sig var i systemet man tjänar mest på att göra åtgärder. Åtgärderna bör ligga nära kunden, i kundcentralen och i byggnaden. Det är där man effektivast kan öka avkylning och skapa låga returledningstemperaturer. Men det är också genom pumpar i anläggningen, eller halvvägs mellan produktionsanläggningen och slutkunden, som arbetet kan ha effekt.
– Men då måste kunden känna att det finns en vinning i detta. Som det är nu ligger den största vinsten vid systemeffektivisering hos energibolaget. En aktiv kunddialog är viktig för att både kund och energibolag ska tjäna på att effektivisera, säger Thomas Lummi.
Se om byggreglerna
Cecilia Öhman menar att satsningarna inom fjärrvärmeutveckling till stor del handlar om att använda spillvärme i högre utsträckning men också om att styra byggregler så att det går att energieffektivisera byggnader. En konsekvens av nuvarande regler är att om två personer äger var sitt identiskt hus och beslutar om att gemensamt investera i en solpanelsanläggning, som ska försörja båda husen, räknas det hus som äger fastigheten där solpanelen står som effektivare än det identiska grannhuset.
– Byggreglerna behöver förändras så att man mäter använd energi istället för köpt energi. Vi behöver teknikneutrala regler som är lika för gemensamma och individuella lösningar, säger Cecilia Öhman.
